Företag i fokus:

Insändaren tycker som partiledarna – ”Jag är för Seyfomonumentet”

Seyfomonumentet i Norrköping som uppfördes av Norrköping kommun. Arkivbild.

INSÄNDARE

Jag är lite nyfiken. På väldigt kort tid har Länstidningen publicerat fem insändare om det planerade Seyfomonument som alla partier i Södertälje är eniga om att uppföra.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa fem är att de är emot att skattebetalarna ska stå för monumentet.

Men vad jag personligen förundras över är Länstidningens ”hets” mot detta ämne. Fem mer eller mindre identiska insändare. Hur många ”identiska” insändare tänker ni publicera eller vill ni bara försäkra er om att budskapet når ut?

Fem ”identiska” insändare om Seyfomonumentet, varför har Länstidningen denna iver för just detta ämne?

Jag respekterar att alla tycker olika, men majoriteten av Södertäljeborna vill ha ett Seyfomonument. Sedan får vi inte glömma att alla kommunala partier är eniga om monumentet.

Om vi ska prata om skattemedel så finns det betydligt större notor att fokusera på.

Kanaltorgsprojektet, som byggs av PEAB, kostade Södertälje kommun 35 miljoner kronor mer än beräknat. Skattebetalarnas pengar.

Var är alla insändare om detta?

Neutral Södertäljebo

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:23

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors