Företag i fokus:

Insändaren tycker som partiledarna – ”Jag är för Seyfomonumentet”

Seyfomonumentet i Norrköping som uppfördes av Norrköping kommun. Arkivbild.

INSÄNDARE

Jag är lite nyfiken. På väldigt kort tid har Länstidningen publicerat fem insändare om det planerade Seyfomonument som alla partier i Södertälje är eniga om att uppföra.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa fem är att de är emot att skattebetalarna ska stå för monumentet.

Men vad jag personligen förundras över är Länstidningens ”hets” mot detta ämne. Fem mer eller mindre identiska insändare. Hur många ”identiska” insändare tänker ni publicera eller vill ni bara försäkra er om att budskapet når ut?

Fem ”identiska” insändare om Seyfomonumentet, varför har Länstidningen denna iver för just detta ämne?

Jag respekterar att alla tycker olika, men majoriteten av Södertäljeborna vill ha ett Seyfomonument. Sedan får vi inte glömma att alla kommunala partier är eniga om monumentet.

Om vi ska prata om skattemedel så finns det betydligt större notor att fokusera på.

Kanaltorgsprojektet, som byggs av PEAB, kostade Södertälje kommun 35 miljoner kronor mer än beräknat. Skattebetalarnas pengar.

Var är alla insändare om detta?

Neutral Södertäljebo

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:23

Läkarintyget anses inte stämma – 36-årig kvinna krävs på 499 275 kronor

Bild:Foto: Creative Commons.

En 36-åring kvinna från Södertälje anses ha fått för mycket i barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd under en längre period. Detta efter att Försäkringskassan bedömt att informationen på läkarintyget inte stämmer överens med den faktiska förmågan

Nu kräver Försäkringskassan kvinnan på en halv miljon kronor med trettio dagars betalningsvillkor, annars hotar en dröjsmålsränta på 7,5 procent framgår det i beslutet.

Enligt beslutet framgår det att kvinnan lämnat oriktiga uppgifter i sin ansökan om sjukpenning genom att intyga att hennes arbetsförmåga varit helt nedsatt.

”Försäkringskassan har inte gjort bedömning av din sjukdom i sig, utan bedömningen som gjorts är att du har en arbetsförmåga, vilket du själv intygat att du helt saknat.”, skriver Försäkringskassan i beslutet.

Kvinnan som ska ha varit ”isolerad och inte kunna träffa människor” beviljades sjukpenning 11 november 2019, men har vid flertal tillfällen gjort transaktioner med kortet på bland annat restauranger och caféer.

”Försäkringskassan gör bedömningen att informationen på läkarintyget inte stämmer överens med din faktiska förmåga då du kontinuerligt är ute och rör dig på platser där det finns folk, tränar återkommande på gym 12-17 gånger i månaden, reser utomlands och arbetar. Det finns ingenting som tyder på att du skulle vara isolerad och inte kunna träffa människor”, skriver Försäkringskassan.

Nu kräver Försäkringskassan tillbaka 499 275 kronor efter att kvinnan anses haft en arbetsförmåga redan från första dag som hon blev beviljad sjukpenning.

Kvinnan har bestridit beslutet, men har däremot inte lämnat in några uppgifter om varför hon inte anser lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 december 2021 00:00

Företagare går till rätten efter bankens agerande – ”Anser att vi har på fötterna”

2021_12_FB57D484-91FE-4587-910D-1FC465AA38DD

Bild: Sveriges domstolar.

Nyligen uppmärksammade Telgenytt om att cirka 100-tal företagskunder blivit utkastade från storbankerna.

Nu har bankernas agerande även uppmärksammats på riksnivå av Dagens Industri, som varit i kontakt med ordförande för SAMLIT, Martin Johansson och med advokat Thomas Karlsson som företräder en drabbad företagare.

SAMLIT är en polisiär insats med bankerna där parterna byter information för att bekämpa penningtvätt. Enligt tidningen kan en av orsakerna till att antalet misstankerapporter ökat den senaste tiden vara just denna insats. På grund av sekretess kan Jansson varken bekräfta eller avvisa uppgifterna om de uppsagda företagskunderna i Södertälje.

”Om man blir utkastad som företag beror det på att man inte kan eller vill tillhandahålla den dokumentation som krävs för att vara bankkund, eller har otillräckliga eller dåliga förklaringar till en viss transaktion som är genomförd där det inte finns en tillräcklig dokumentationskedja. Då anmäls det och blir ett polisärende. Bankerna ställer mycket frågor – något vi är skyldiga att göra.”, berättar Martin Johansson, ordförande för den polisiära insatsen SAMLIT.

I artikeln framkommer det inte att någon storbank anmält ett enda företag för misstanke om brott i samband med att företagen blivit utkastade från bankerna.

”Som företagare har du rätt att ha banktjänster, det finns en lag om det från 1995. I det enskilda avtalet finns det skrivelser om penningtvätt med mera, men hos min klient finns inget som jag har upptäckt som ger banken den rätten och då är vår uppfattning att banken ska hålla ingångna avtal. Jag anser att vi har på fötterna”, säger advokaten Thomas Karlsson som företräder en drabbad företagare.

Advokaten Tomas Karlsson kommer att ta fallet till tingsrätten och menar att han är kritisk till bankernas agerande och säger att det inte funnits några konkreta skäl till att banken stängt av hans klients banktjänster.

”Om det har funnits det så har man inte belyst och angett dem på ett konkret sätt som går att förstå. Man har bara tagit det här beslutet och struntat i att återkoppla det som har skickats in. Banker får ställa frågor, det är inget konstigt i det. Men att inte återkoppla och beskriva vad man tycker är fel är inte okej”, säger advokaten till tidningen.

SENASTE NYTT: Bankerna avslutar 100-tals kundkonton – Flera Södertäljebor drabbade utan rättslig prövning

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 december 2021 00:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors