Företag i fokus:

Familjen Ikresh utvisas tillbaka till ett land i spillror

Skola i Irak. Bild/Foto: Privat

Den 9 september 2020 skrev kaldéiska kyrkans biskop i Europa med säte i Södertälje, Saad Sirop Hanna, ett öppet brev – Där vädjade han för familjen Ikresh.

Han vädjade att den irakiska familjen ska få stanna kvar i Sverige. Men hans öppna brev gav inget gehör och nu utvisas familjen tillbaka till ett land i spillror.

– De kristna i Irak lever i en mycket kritisk stund. Deras situation är i en kontinuerlig fara och osäkerhet, skrev Saad Sirop Hanna.

Familjen flydde från Irak efter terrorsekten isis framfart och har sedan 2015 inte haft en fast boplats. I nuläget bor familjen Ikresh i Norsborg och lever ständigt i rädsla efter migrationsverkets beslut om att utvisa den kristna familjen tillbaka till Irak, tillbaka till ett land i spillror.

– Migrationsverket anser att Irak är tillräckligt bra för att återvända och kunna börja leva där igen, men det stämmer inte. Min pappa kommer att bli mördad om vi återvänder. Det har vi redan berättat för migrationsverkets, men ingen lyssnar, säger Mina Ikresh till Telgenytt.

Hemstaden Alqosh som ligger nära Mosul, den tidigare staden som kontrollerades hårt av isis, är långt ifrån ”tillräckligt bra”.

– Jag och min syster har ingen chans, vi kommer inte kunna leva som vi gör nu. Vi kommer inte kunna ha ett jobb, gå fritt och leva det livet vi vill, säger Mina Ikresh.

Jämlikheten är obefintlig mellan kvinnor och män i Irak och de yngsta i familjen var bara ett respektive tre år gamla när de kom till Sverige. Landet som de en gång flydde från kan komma att bli deras hem igen, mot deras egna vilja.

– Vi alla har försökt glömma det hemska vi gick igenom när vi bodde i Irak och börja om på nytt. Vi studerar och jobbar, samtidigt får vi avslag från migrationsverket som vill utvisa oss. Jag är så rädd att min familj kommer splittras och risken att förlora min pappa gör så himla ont i mitt hjärta, säger Mirna.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors