Företag i fokus:

Berolin Deniz: Har vi gjort vårt yttersta för att stävja skjutvåldet?

Sociologen Berolin Deniz. Foto: Privat.

Förra veckan hade Romeo och Julia premiär. Det klassiska verket fick en dynamisk och samtida tolkning i en pjäs av communityteatern Livet Bitch!, orkesterskolan El-Sistema och Kungliga Filharmonikerna på Konserthuset i Stockholm.

Det var bokstavligt talat ljuv musik i våra öron, ett fantastiskt skådespel och konstverk, men att pjäsens tema och konflikt som lämnar döda barn på våra/Veronas gator är så dagsaktuell lämnade en bitter efterklang. 

Jag skulle vilja uppehålla mig vid vilket vackert konstverk och vilken positiv kraft detta är. Att ungdomar med teater, musik och vägledande vuxna runtomkring sig utvecklar sina språk och får möjlighet till konstruktiv identitetsbildning genom kulturen. Att de skapar konst, och skapar sig själva genom konsten. Jag skulle vill låta detta vara – enbart – varje enskild ungdoms individuella självförverkligandeprojekt. Men detta sammanhang och denna pjäs har visat på något som är så mycket större och angår oss alla som är invånare, beslutsfattare eller makthavare (såväl formella som informella) i vårt samhälle. 

Pjäsen är så träffsäker och samtida. Romeo och Julia är i sitt original och så även i denna tolkning en pjäs om machokultur, våld som gör gatorna osäkra och hur enskilda individer blir totalt ofria och måste betala det högsta priset för det. Jag ser en pjäs om rivaliserade familjer/gäng (kalla det vad ni vill), heder och samhällets (obefintliga) samvete. Aldrig har tajmingen varit bättre. Å andra sidan kanske tajmingen numera är konstant.

Under 2020 hade vi i Sverige nästan en dödsskjutning per vecka. Under 2021 har antalet skjutningar minskat, men de med dödlig utgång är fler. De allra flesta som dör i skjutvåldet är ungdomar eller unga vuxna.

Samma dag som pjäsen hade premiär nåddes vi av nyheten att ytterligare en dödsskjutning hade ägt rum. Överträffar dikten verkligheten, eller har verkligheten blivit så surrealistisk att den liknar dikt?

En dödsskjutning har ägt rum och jag har närstående som är drabbade. Medan vi tittar på pjäsen är det någon som i realtid begråter sitt barn, sin far, sin bror, sin vän. Veckan som har passerat sedan premiären har vi nåtts av nyheten om fler dödsskjutningar. 

Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Var är den utlysta landssorgen för alla de dödsskjutningar som har ägt rum? Varför behandlas det inte det som en nationell kris? Är vissa kroppar mer sörjbara? Är vissa liv värda mer än andras?

Det är en situation som långt ifrån enbart polisen, eller enbart kommunen kan lösa. Varje person, institution och aktör har ett ansvar att vara en del av det förebyggande arbetet mot våldet och våldets grogrund. Ingen kan ensamt lösa problemen, men alla kan vara en del av lösningen. Och alla måste vara en del av lösningen i det här läget. 

Jag vill ställa frågan till alla institutioner och aktörer i Södertälje, oavsett om de verkar i det offentliga, näringsliv eller civilsamhälle. Vad har vi gjort för att förstå frågan och stävja detta våld? Vad har vi gjort för att minska den grogrund som våldet hämtar sin näring ur? Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Har vi gjort vår analys av problemet?

Det är en öppen fråga ställd till Södertälje kommun, till varje politiskt parti, till våra kultur- och opinionsaktörer, näringslivsaktörer, idrottsföreningar, Svenska kyrkan, Röda Korset, Läsfrämjarinstitutet, civilsamhällsaktörer och alla andra samfund.

Har vi gjort vår analys av problemet, och förstått hur vi kan vara en del av lösning, bortom och framförallt framför de polisiära insatserna som onekligen är ett måste, men långt ifrån tillräckligt för att komma till bukt med den nuvarande situationen? 

Hur ser vi på det främjande arbetet i vår stad och har vi gjort vårt absolut yttersta?

Om vi inte har det är det nämligen hög tid att göra det nu.

Vi är många som vill. Låt oss bli fler.

Berolin Deniz – sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 19 oktober 2021 00:00

AstraZeneca söker undantag från sanktioner mot Ryssland

Astra Pressbild

AstraZeneca
Pressbild

AstraZeneca, har lämnat in en formell ansökan till svenska utrikesministeriet för att undantas från vissa EU-sanktioner mot Ryssland. Denna begäran är grundad i företagets behov av att fortsätta leverera livsviktiga mediciner till landet trots de rådande sanktionerna.

I ansökan, som skickades den 14 mars, understryker AstraZeneca sitt åtagande att upprätthålla högsta möjliga standarder för kvalitet och säkerhet i leverans av mediciner som behandlar allvarliga sjukdomar, inklusive cancer och sällsynta sjukdomar.

Företaget framhåller vikten av att kunna fortsätta sin verksamhet i Ryssland för att inte äventyra tillgången till nödvändig vård för patienter som är beroende av dessa behandlingar.

(Annonslänk)

Enligt EU:s sanktionsregler finns det möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att bevilja undantag från vissa restriktioner, om de anser att det är nödvändigt för att skydda humanitära intressen eller säkerställa leverans av essentiella tjänster. AstraZeneca betonar i sin ansökan att deras produkter inte bara är avgörande för patienternas hälsa utan också uppfyller de strikta krav som ställs på läkemedel i Europa, vilket bidrar till att upprätthålla höga säkerhets- och kvalitetsstandarder globalt.

Företagets förfrågan till svenska myndigheter är en del av en större strategi för att säkerställa att de kan fortsätta att leverera sina produkter under de rådande internationella restriktionerna, samtidigt som de följer internationell rätt och upprätthåller sitt engagemang för etiska affärsprinciper och patientvård.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 11:59
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 02:17

Höga tandvårdskostnader för äldre – Ett växande problem

Tandläkare

Foto: Pexels

Tandvårdskostnaderna kan vara en tung börda, särskilt för pensionärer. Medan de flesta äldre idag har behållit sina egna tänder, vilket är positivt för deras allmänhälsa, innebär det också betydande utgifter.

Kostnaderna för tandvård kan variera från tiotusen upp till hundratusen kronor, vilket är priser många pensionärer inte har råd med. Tandhälsoförbundet argumenterar för att tandläkarbesök inte borde vara dyrare än besök hos läkaren.

– Varför ska det kosta tiotusen- eller hundratusentals kronor mer att gå till tandläkaren än till doktorn, säger Tandhälsoförbundets ordförande Peter Söderlund.

(Annonslänk)

Alla politiska partier är överens om att många sjukdomar börjar i munnen, som karies, inflammerat tandkött och infektioner i rotfyllda tänder. Trots detta fortsätter kostnaderna för tandvård att vara oöverstigliga för många äldre. Detta understryker behovet av en översyn av tandvårdsstödet.

Det pågår en utredning som syftar till att ompröva tandvårdsstödet och dess samhällskostnader. En välgrundad tandvård för alla skulle inte bara förbättra livskvaliteten för Sveriges äldre men också visa sig vara ekonomiskt lönsam för samhället.

– Att lägga in tandvården i samma välfärdssystem som sjukvården skulle förmodligen vara lönsamt för samhället, säger Peter Söderlund.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 01:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors