Företag i fokus:

Berolin Deniz: Har vi gjort vårt yttersta för att stävja skjutvåldet?

Sociologen Berolin Deniz. Foto: Privat.

Förra veckan hade Romeo och Julia premiär. Det klassiska verket fick en dynamisk och samtida tolkning i en pjäs av communityteatern Livet Bitch!, orkesterskolan El-Sistema och Kungliga Filharmonikerna på Konserthuset i Stockholm.

Det var bokstavligt talat ljuv musik i våra öron, ett fantastiskt skådespel och konstverk, men att pjäsens tema och konflikt som lämnar döda barn på våra/Veronas gator är så dagsaktuell lämnade en bitter efterklang. 

Jag skulle vilja uppehålla mig vid vilket vackert konstverk och vilken positiv kraft detta är. Att ungdomar med teater, musik och vägledande vuxna runtomkring sig utvecklar sina språk och får möjlighet till konstruktiv identitetsbildning genom kulturen. Att de skapar konst, och skapar sig själva genom konsten. Jag skulle vill låta detta vara – enbart – varje enskild ungdoms individuella självförverkligandeprojekt. Men detta sammanhang och denna pjäs har visat på något som är så mycket större och angår oss alla som är invånare, beslutsfattare eller makthavare (såväl formella som informella) i vårt samhälle. 

Pjäsen är så träffsäker och samtida. Romeo och Julia är i sitt original och så även i denna tolkning en pjäs om machokultur, våld som gör gatorna osäkra och hur enskilda individer blir totalt ofria och måste betala det högsta priset för det. Jag ser en pjäs om rivaliserade familjer/gäng (kalla det vad ni vill), heder och samhällets (obefintliga) samvete. Aldrig har tajmingen varit bättre. Å andra sidan kanske tajmingen numera är konstant.

Under 2020 hade vi i Sverige nästan en dödsskjutning per vecka. Under 2021 har antalet skjutningar minskat, men de med dödlig utgång är fler. De allra flesta som dör i skjutvåldet är ungdomar eller unga vuxna.

Samma dag som pjäsen hade premiär nåddes vi av nyheten att ytterligare en dödsskjutning hade ägt rum. Överträffar dikten verkligheten, eller har verkligheten blivit så surrealistisk att den liknar dikt?

En dödsskjutning har ägt rum och jag har närstående som är drabbade. Medan vi tittar på pjäsen är det någon som i realtid begråter sitt barn, sin far, sin bror, sin vän. Veckan som har passerat sedan premiären har vi nåtts av nyheten om fler dödsskjutningar. 

Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Var är den utlysta landssorgen för alla de dödsskjutningar som har ägt rum? Varför behandlas det inte det som en nationell kris? Är vissa kroppar mer sörjbara? Är vissa liv värda mer än andras?

Det är en situation som långt ifrån enbart polisen, eller enbart kommunen kan lösa. Varje person, institution och aktör har ett ansvar att vara en del av det förebyggande arbetet mot våldet och våldets grogrund. Ingen kan ensamt lösa problemen, men alla kan vara en del av lösningen. Och alla måste vara en del av lösningen i det här läget. 

Jag vill ställa frågan till alla institutioner och aktörer i Södertälje, oavsett om de verkar i det offentliga, näringsliv eller civilsamhälle. Vad har vi gjort för att förstå frågan och stävja detta våld? Vad har vi gjort för att minska den grogrund som våldet hämtar sin näring ur? Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Har vi gjort vår analys av problemet?

Det är en öppen fråga ställd till Södertälje kommun, till varje politiskt parti, till våra kultur- och opinionsaktörer, näringslivsaktörer, idrottsföreningar, Svenska kyrkan, Röda Korset, Läsfrämjarinstitutet, civilsamhällsaktörer och alla andra samfund.

Har vi gjort vår analys av problemet, och förstått hur vi kan vara en del av lösning, bortom och framförallt framför de polisiära insatserna som onekligen är ett måste, men långt ifrån tillräckligt för att komma till bukt med den nuvarande situationen? 

Hur ser vi på det främjande arbetet i vår stad och har vi gjort vårt absolut yttersta?

Om vi inte har det är det nämligen hög tid att göra det nu.

Vi är många som vill. Låt oss bli fler.

Berolin Deniz – sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 19 oktober 2021 00:00

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors