Företag i fokus:

Berolin Deniz: Har vi gjort vårt yttersta för att stävja skjutvåldet?

Sociologen Berolin Deniz. Foto: Privat.

Förra veckan hade Romeo och Julia premiär. Det klassiska verket fick en dynamisk och samtida tolkning i en pjäs av communityteatern Livet Bitch!, orkesterskolan El-Sistema och Kungliga Filharmonikerna på Konserthuset i Stockholm.

Det var bokstavligt talat ljuv musik i våra öron, ett fantastiskt skådespel och konstverk, men att pjäsens tema och konflikt som lämnar döda barn på våra/Veronas gator är så dagsaktuell lämnade en bitter efterklang. 

Jag skulle vilja uppehålla mig vid vilket vackert konstverk och vilken positiv kraft detta är. Att ungdomar med teater, musik och vägledande vuxna runtomkring sig utvecklar sina språk och får möjlighet till konstruktiv identitetsbildning genom kulturen. Att de skapar konst, och skapar sig själva genom konsten. Jag skulle vill låta detta vara – enbart – varje enskild ungdoms individuella självförverkligandeprojekt. Men detta sammanhang och denna pjäs har visat på något som är så mycket större och angår oss alla som är invånare, beslutsfattare eller makthavare (såväl formella som informella) i vårt samhälle. 

Pjäsen är så träffsäker och samtida. Romeo och Julia är i sitt original och så även i denna tolkning en pjäs om machokultur, våld som gör gatorna osäkra och hur enskilda individer blir totalt ofria och måste betala det högsta priset för det. Jag ser en pjäs om rivaliserade familjer/gäng (kalla det vad ni vill), heder och samhällets (obefintliga) samvete. Aldrig har tajmingen varit bättre. Å andra sidan kanske tajmingen numera är konstant.

Under 2020 hade vi i Sverige nästan en dödsskjutning per vecka. Under 2021 har antalet skjutningar minskat, men de med dödlig utgång är fler. De allra flesta som dör i skjutvåldet är ungdomar eller unga vuxna.

Samma dag som pjäsen hade premiär nåddes vi av nyheten att ytterligare en dödsskjutning hade ägt rum. Överträffar dikten verkligheten, eller har verkligheten blivit så surrealistisk att den liknar dikt?

En dödsskjutning har ägt rum och jag har närstående som är drabbade. Medan vi tittar på pjäsen är det någon som i realtid begråter sitt barn, sin far, sin bror, sin vän. Veckan som har passerat sedan premiären har vi nåtts av nyheten om fler dödsskjutningar. 

Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Var är den utlysta landssorgen för alla de dödsskjutningar som har ägt rum? Varför behandlas det inte det som en nationell kris? Är vissa kroppar mer sörjbara? Är vissa liv värda mer än andras?

Det är en situation som långt ifrån enbart polisen, eller enbart kommunen kan lösa. Varje person, institution och aktör har ett ansvar att vara en del av det förebyggande arbetet mot våldet och våldets grogrund. Ingen kan ensamt lösa problemen, men alla kan vara en del av lösningen. Och alla måste vara en del av lösningen i det här läget. 

Jag vill ställa frågan till alla institutioner och aktörer i Södertälje, oavsett om de verkar i det offentliga, näringsliv eller civilsamhälle. Vad har vi gjort för att förstå frågan och stävja detta våld? Vad har vi gjort för att minska den grogrund som våldet hämtar sin näring ur? Har vi gjort vårt yttersta för att våldsverkarna inte ska ha tillgång och utbud av lakejer, varor, vapen och våldskapital?

Har vi gjort vår analys av problemet?

Det är en öppen fråga ställd till Södertälje kommun, till varje politiskt parti, till våra kultur- och opinionsaktörer, näringslivsaktörer, idrottsföreningar, Svenska kyrkan, Röda Korset, Läsfrämjarinstitutet, civilsamhällsaktörer och alla andra samfund.

Har vi gjort vår analys av problemet, och förstått hur vi kan vara en del av lösning, bortom och framförallt framför de polisiära insatserna som onekligen är ett måste, men långt ifrån tillräckligt för att komma till bukt med den nuvarande situationen? 

Hur ser vi på det främjande arbetet i vår stad och har vi gjort vårt absolut yttersta?

Om vi inte har det är det nämligen hög tid att göra det nu.

Vi är många som vill. Låt oss bli fler.

Berolin Deniz – sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 19 oktober 2021 00:00

Omfattande tunnelrenoveringar i Södertälje på sju platser

Vagarbete

Foto: Alexander Isa

Renoveringsarbete av sju gång- och cykeltunnlar i Hovsjö och Fornhöjden inleds den 22 april och väntas störa bil- och busstrafiken fram till hösten 2024.

Södertälje kommun tar sig an en betydande uppgift denna vår med att renovera fem tunnlar i Hovsjö och två i Fornhöjden. Dessa åtgärder syftar till att förlänga tunnlarnas livslängd och förbättra deras konstruktion. Trots att gång- och cykeltrafiken kan fortsätta som vanligt genom tunnlarna, kommer bil- och busstrafiken uppleva påverkan.

(Annonslänk)

Renoveringarna i Fornhöjden inkluderar tunnlar på Fornhöjdsvägen norr om Fornbacken och vid Fornhöjdsvägen 56. Under arbetet kommer ett körfält åt gången att stängas av vid dessa platser. Dessutom kommer trafikljus att installeras vid Fornhöjdsvägen 56 för att förbättra säkerheten på grund av dålig sikt.

Hovsjö påverkas flera vägar av renoveringarna. På Gröndalsvägen, både väster om Tvetavägen och norr om Björnövägen, samt på Hovsjövägen söder om Gröndalsvägen och Granövägen på både östra och västra sidan om Kvarstavägen, kommer framkomligheten att begränsas. Trafikljus kommer även att sättas upp vid korsningen Tvetavägen/Gröndalsvägen och vid tunneln utanför kyrkan på Gröndalsvägen norr om Björnövägen.

Dessa renoveringsarbeten är nödvändiga för att säkerställa tunnlarnas strukturella integritet och trygghet för alla trafikanter. Kommunen och entreprenören Dipart har inlett detta omfattande projekt med målsättningen att minimera störningarna så mycket som möjligt under byggperioden.

Renovering på fem platser i Hovsjö
Bild: Södertälje kommun

Renovering på två platser i Fornhöjden
Bild: Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 22:48

Södertäljes stora padelhall begär konkurs

Padel

Södertälje padel vid Södertälje Hamn.
Foto: Maps/Pexels

Södertälje Padel, en gång en av Sveriges största padelhallar som öppnade 2019, står nu inför osäker framtid efter att ha begärt konkurs den 15 april.

(Annonslänk)

När Södertälje Padel först öppnade sina dörrar i Södertälje hamn 2019, var det en av de största padelanläggningarna i Sverige. Med kapacitet att välkomna närmare 40 spelare samtidigt, markerade hallen starten på en padelboom. Under pandemin ökade antalet padelbanor markant, en trend som stöddes av uppgifter från Svenska Padelförbundet, som noterade en fördubbling av banor landet runt.

Trots denna initiala framgång har intresset för padel sporten avtagit de senaste åren. En nedgång i popularitet har lett till att flera hallar runt om i Sverige har tvingats stänga. Södertälje Padel, drabbat av samma trend, har nu officiellt begärt konkurs.

Även om hallen fortfarande är öppen och välkomnar spelare, är dess framtida öde osäkert.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 22:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors