Företag i fokus:

Många hoppfulla skrev högskoleprovet i Södertälje

André, Elice, Kevin och Lovisa skrev högskoleprovet i söndags. Foto: Alex Ataseven.

I söndags var det dags för höstens högskoleprov. På över 130 orter i Sverige hade 40 000 personer anmält sig för att skriva provet.

I Södertälje hade totalt 275 hoppfulla deltagare anmält sig för att skriva högskoleprovet som hölls i Täljegymnasiet.

Totalt hade 21 klassrum reserverats med cirka 12 deltagare i vardera rum samt en provledare som leder provet och ansvarar för att provet genomförs korrekt och att föreskrifter följs.

För flera år sedan uppmärksammades ett stort fusk inom högskoleprovet. 2019 dömdes tre personer i Norrköpings tingsrätt till långa fängelsestraff, men nu har man förebyggt fusket. 

– Det förslutna provet vaktas av tre platschefer och delas därefter ut till fem andra medarbetare. Provet delas ut bara några minuter innan det börjar, säger en medarbetar på plats till Telgenytt. Dessa fem medarbetare delar provet vidare till alla klassrum där en provledare befinner sig i varje rum.

Provet startade exakt klockan 09:00 under söndagen, i samtliga 130 orter i Sverige, och slutade klockan 16:25. Totalt skrevs fem delprov där deltagarna hade 55 minuter på sig att slutföra vardera prov, men när deltagarna var klara cirka sju timmar senare var det det blandade känslor.

Utmattade och trötta tyckte majoriteten av deltagarna, som Telgenytt pratade med, att matematiken var den svåra delen.

Efter en lång dag kunde Kevin Lindberg och Lovisa Landgren sträcka ut på benen ordentligt. Efter 5 timmars skrivande hade de olika åsikter om vilket delprov som var svåras.

– Jag tyckte mattedelen den svåra biten. Det blir inte enklare av att man har en tidspress, säger Kevin Lindberg.

– För min del var det tvärtom, jag tyckte mattedelen var lättast, säger Lovisa Landgren.

– Mattedelen tyckte vi var den svåraste delen, säger syskonen André och Lovisa Oksanen.

Antuvan Koc, som var provledare under söndagens skrivning, har hjälp till de senaste två åren och ger sitt tips till de som gör högskoleprovet.

– Det gäller att vara väl förberedd. Exempelvis går det att träna och förbereda sig inför Högskoleprovet genom att göra gamla prov för bästa resultat. Provet skrivs två gånger per år så det är inte hela världen om det inte går som planerat första gången. Man får göra den hur många gånger som helst, säger Anton Koc till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 oktober 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors