Företag i fokus:

Många hoppfulla skrev högskoleprovet i Södertälje

André, Elice, Kevin och Lovisa skrev högskoleprovet i söndags. Foto: Alex Ataseven.

I söndags var det dags för höstens högskoleprov. På över 130 orter i Sverige hade 40 000 personer anmält sig för att skriva provet.

I Södertälje hade totalt 275 hoppfulla deltagare anmält sig för att skriva högskoleprovet som hölls i Täljegymnasiet.

Totalt hade 21 klassrum reserverats med cirka 12 deltagare i vardera rum samt en provledare som leder provet och ansvarar för att provet genomförs korrekt och att föreskrifter följs.

För flera år sedan uppmärksammades ett stort fusk inom högskoleprovet. 2019 dömdes tre personer i Norrköpings tingsrätt till långa fängelsestraff, men nu har man förebyggt fusket. 

– Det förslutna provet vaktas av tre platschefer och delas därefter ut till fem andra medarbetare. Provet delas ut bara några minuter innan det börjar, säger en medarbetar på plats till Telgenytt. Dessa fem medarbetare delar provet vidare till alla klassrum där en provledare befinner sig i varje rum.

Provet startade exakt klockan 09:00 under söndagen, i samtliga 130 orter i Sverige, och slutade klockan 16:25. Totalt skrevs fem delprov där deltagarna hade 55 minuter på sig att slutföra vardera prov, men när deltagarna var klara cirka sju timmar senare var det det blandade känslor.

Utmattade och trötta tyckte majoriteten av deltagarna, som Telgenytt pratade med, att matematiken var den svåra delen.

Efter en lång dag kunde Kevin Lindberg och Lovisa Landgren sträcka ut på benen ordentligt. Efter 5 timmars skrivande hade de olika åsikter om vilket delprov som var svåras.

– Jag tyckte mattedelen den svåra biten. Det blir inte enklare av att man har en tidspress, säger Kevin Lindberg.

– För min del var det tvärtom, jag tyckte mattedelen var lättast, säger Lovisa Landgren.

– Mattedelen tyckte vi var den svåraste delen, säger syskonen André och Lovisa Oksanen.

Antuvan Koc, som var provledare under söndagens skrivning, har hjälp till de senaste två åren och ger sitt tips till de som gör högskoleprovet.

– Det gäller att vara väl förberedd. Exempelvis går det att träna och förbereda sig inför Högskoleprovet genom att göra gamla prov för bästa resultat. Provet skrivs två gånger per år så det är inte hela världen om det inte går som planerat första gången. Man får göra den hur många gånger som helst, säger Anton Koc till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 oktober 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors