Företag i fokus:

Varför ett hotell just på Torekällberget?

Bild/Illustration: Södertälje kommun / Arkitekt Kjellander Sjöberg.

Kommunen äger Torekällbergets friluftsmuseum. En gång i tiden skänkt av Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje. Museet har ca 100 000 besökare årligen och kommunen vill att såväl besökare som intäkter skall öka. De ansvariga tjänstepersonerna för museet är oroliga för att hotellet leder till motsatsen. I ett PM till yttrandet står ”Ur kulturmiljöhänsyn föreslås att planförslaget avstyrks”. Varför vill då den politiska majoriteten ändå ha ett hotell?  

Efter att värdshuset brann ner har en företagare köpt tomten. Han vill bygga ett hotell i fyra våningar. För detta kräves en ny detaljplan som har presenterats. Över 300 synpunkter har lämnats varav de allra flesta är kritiska.

Hotellet innehåller en restaurang. Värdshuset attraherade inte särskilt många besökare till museet. Likaså kunde inte värdshuset dra nytta av museets besökare. När museet hade högsäsong under sommaren valde värdshuset att hålla stängt pga dålig lönsamhet. Någon ömsesidig nytta har således inte funnits. Varför skulle då ett hotell dra besökare till museet? Dessutom hamnar hotellet utanför staketet och ca 300 m från den nya entrén. Besökarna till museet är oftast barnfamiljer och skolklasser som snarare har behov avett matsäcksrum. Dom kommer från Södertälje och närliggande kommuner och har inget behov av hotellrum.

”Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans.”

Redan idag råder det brist på parkeringsplatser under många dagar. Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans. Det går inte ihop. Det är inte så att hotellets gäster bara står där under natten som samhällsbyggnadskontoret hävdar. Ett hotell av idag är en konferensanläggning och konferenser pågår även dagtid – vardag som helgdag.

Den främsta kritiken handlar om att den kulturhistoriska miljön och stadsbilden hotas. Kvarnens dominerande plats i stadsbilden kommer att försvinna. Ett högt hotell passar inte i den småskaliga miljö som skall visa hur Södertälje såg ut på 1800-talet. Hotellet motverkar därmed museets syfte. Länsstyrelsen skriver att hotellet inte ens lever upp till de gestaltningsprinciper som kommunen själva angivit för hotellförslaget för att värna kulturmiljön och att ”kommunen bör överväga om den föreslagna byggnadens och placering är lämplig i den museala miljön”. Stadsbyggnadsnämnden har pga alla kritiska synpunkter beslutat att bl a rita om hotellet och minska det med en våning Våra föreningar tror inte att det hjälper för att avhjälpa den allvarliga kritik som framförts.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten. När kommunen ägde värdshuset kunde man påverka service och öppettider via hyresavtalet så att det gynnade museet. Skulle kommunen vilja återköpa värdshustomten ska det göras innan en plan för ett hotell är antagen. En antagen plan för ett hotell flerdubblar värdet för den nya ägaren och ett framtida återköp försvåras.

Den nya ägaren har rätt att återuppföra en restaurang och/eller en kaffestuga på tomten. Det skulle många södertäljebor uppskatta. Kommunen äger museet och vill öka antalet besökare. Museet anser att ett hotell försvårar detta då antalet parkeringsplatser inte räcker till och att kulturmiljön förvanskas. Södertäljeborna vill inte heller ha ett hotell på platsen att döma av de rekordmånga kritiska synpunkterna. Varför fortsätter då politikerna att driva en planprocess för ett hotell?

Föreningen Vårda Södertälje

Åke Norrman ordf

Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje

Pia Lillieborg ordf

Såhär kan hotellet på Torekällberget se ut – Men partierna är inte eniga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 29 oktober 2021 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors