Företag i fokus:

Varför ett hotell just på Torekällberget?

Bild/Illustration: Södertälje kommun / Arkitekt Kjellander Sjöberg.

Kommunen äger Torekällbergets friluftsmuseum. En gång i tiden skänkt av Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje. Museet har ca 100 000 besökare årligen och kommunen vill att såväl besökare som intäkter skall öka. De ansvariga tjänstepersonerna för museet är oroliga för att hotellet leder till motsatsen. I ett PM till yttrandet står ”Ur kulturmiljöhänsyn föreslås att planförslaget avstyrks”. Varför vill då den politiska majoriteten ändå ha ett hotell?  

Efter att värdshuset brann ner har en företagare köpt tomten. Han vill bygga ett hotell i fyra våningar. För detta kräves en ny detaljplan som har presenterats. Över 300 synpunkter har lämnats varav de allra flesta är kritiska.

Hotellet innehåller en restaurang. Värdshuset attraherade inte särskilt många besökare till museet. Likaså kunde inte värdshuset dra nytta av museets besökare. När museet hade högsäsong under sommaren valde värdshuset att hålla stängt pga dålig lönsamhet. Någon ömsesidig nytta har således inte funnits. Varför skulle då ett hotell dra besökare till museet? Dessutom hamnar hotellet utanför staketet och ca 300 m från den nya entrén. Besökarna till museet är oftast barnfamiljer och skolklasser som snarare har behov avett matsäcksrum. Dom kommer från Södertälje och närliggande kommuner och har inget behov av hotellrum.

”Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans.”

Redan idag råder det brist på parkeringsplatser under många dagar. Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans. Det går inte ihop. Det är inte så att hotellets gäster bara står där under natten som samhällsbyggnadskontoret hävdar. Ett hotell av idag är en konferensanläggning och konferenser pågår även dagtid – vardag som helgdag.

Den främsta kritiken handlar om att den kulturhistoriska miljön och stadsbilden hotas. Kvarnens dominerande plats i stadsbilden kommer att försvinna. Ett högt hotell passar inte i den småskaliga miljö som skall visa hur Södertälje såg ut på 1800-talet. Hotellet motverkar därmed museets syfte. Länsstyrelsen skriver att hotellet inte ens lever upp till de gestaltningsprinciper som kommunen själva angivit för hotellförslaget för att värna kulturmiljön och att ”kommunen bör överväga om den föreslagna byggnadens och placering är lämplig i den museala miljön”. Stadsbyggnadsnämnden har pga alla kritiska synpunkter beslutat att bl a rita om hotellet och minska det med en våning Våra föreningar tror inte att det hjälper för att avhjälpa den allvarliga kritik som framförts.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten. När kommunen ägde värdshuset kunde man påverka service och öppettider via hyresavtalet så att det gynnade museet. Skulle kommunen vilja återköpa värdshustomten ska det göras innan en plan för ett hotell är antagen. En antagen plan för ett hotell flerdubblar värdet för den nya ägaren och ett framtida återköp försvåras.

Den nya ägaren har rätt att återuppföra en restaurang och/eller en kaffestuga på tomten. Det skulle många södertäljebor uppskatta. Kommunen äger museet och vill öka antalet besökare. Museet anser att ett hotell försvårar detta då antalet parkeringsplatser inte räcker till och att kulturmiljön förvanskas. Södertäljeborna vill inte heller ha ett hotell på platsen att döma av de rekordmånga kritiska synpunkterna. Varför fortsätter då politikerna att driva en planprocess för ett hotell?

Föreningen Vårda Södertälje

Åke Norrman ordf

Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje

Pia Lillieborg ordf

Såhär kan hotellet på Torekällberget se ut – Men partierna är inte eniga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 29 oktober 2021 00:00

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors