Företag i fokus:

Varför ett hotell just på Torekällberget?

Bild/Illustration: Södertälje kommun / Arkitekt Kjellander Sjöberg.

Kommunen äger Torekällbergets friluftsmuseum. En gång i tiden skänkt av Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje. Museet har ca 100 000 besökare årligen och kommunen vill att såväl besökare som intäkter skall öka. De ansvariga tjänstepersonerna för museet är oroliga för att hotellet leder till motsatsen. I ett PM till yttrandet står ”Ur kulturmiljöhänsyn föreslås att planförslaget avstyrks”. Varför vill då den politiska majoriteten ändå ha ett hotell?  

Efter att värdshuset brann ner har en företagare köpt tomten. Han vill bygga ett hotell i fyra våningar. För detta kräves en ny detaljplan som har presenterats. Över 300 synpunkter har lämnats varav de allra flesta är kritiska.

Hotellet innehåller en restaurang. Värdshuset attraherade inte särskilt många besökare till museet. Likaså kunde inte värdshuset dra nytta av museets besökare. När museet hade högsäsong under sommaren valde värdshuset att hålla stängt pga dålig lönsamhet. Någon ömsesidig nytta har således inte funnits. Varför skulle då ett hotell dra besökare till museet? Dessutom hamnar hotellet utanför staketet och ca 300 m från den nya entrén. Besökarna till museet är oftast barnfamiljer och skolklasser som snarare har behov avett matsäcksrum. Dom kommer från Södertälje och närliggande kommuner och har inget behov av hotellrum.

”Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans.”

Redan idag råder det brist på parkeringsplatser under många dagar. Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans. Det går inte ihop. Det är inte så att hotellets gäster bara står där under natten som samhällsbyggnadskontoret hävdar. Ett hotell av idag är en konferensanläggning och konferenser pågår även dagtid – vardag som helgdag.

Den främsta kritiken handlar om att den kulturhistoriska miljön och stadsbilden hotas. Kvarnens dominerande plats i stadsbilden kommer att försvinna. Ett högt hotell passar inte i den småskaliga miljö som skall visa hur Södertälje såg ut på 1800-talet. Hotellet motverkar därmed museets syfte. Länsstyrelsen skriver att hotellet inte ens lever upp till de gestaltningsprinciper som kommunen själva angivit för hotellförslaget för att värna kulturmiljön och att ”kommunen bör överväga om den föreslagna byggnadens och placering är lämplig i den museala miljön”. Stadsbyggnadsnämnden har pga alla kritiska synpunkter beslutat att bl a rita om hotellet och minska det med en våning Våra föreningar tror inte att det hjälper för att avhjälpa den allvarliga kritik som framförts.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten. När kommunen ägde värdshuset kunde man påverka service och öppettider via hyresavtalet så att det gynnade museet. Skulle kommunen vilja återköpa värdshustomten ska det göras innan en plan för ett hotell är antagen. En antagen plan för ett hotell flerdubblar värdet för den nya ägaren och ett framtida återköp försvåras.

Den nya ägaren har rätt att återuppföra en restaurang och/eller en kaffestuga på tomten. Det skulle många södertäljebor uppskatta. Kommunen äger museet och vill öka antalet besökare. Museet anser att ett hotell försvårar detta då antalet parkeringsplatser inte räcker till och att kulturmiljön förvanskas. Södertäljeborna vill inte heller ha ett hotell på platsen att döma av de rekordmånga kritiska synpunkterna. Varför fortsätter då politikerna att driva en planprocess för ett hotell?

Föreningen Vårda Södertälje

Åke Norrman ordf

Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje

Pia Lillieborg ordf

Såhär kan hotellet på Torekällberget se ut – Men partierna är inte eniga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 29 oktober 2021 00:00

Inför semifinalserien – SBBK Dam tar sig an Uppsala

PGU9026-1

Fotograf: Petra Gau.

SBBKs damlag ställs mot Uppsala Basket i semifinalspelet som startar imorgon i Täljehallen, med ambitionen att avancera till final efter en bäst av fem matcher.

Semifinalspelet i basket för SBBKs damer mot Uppsala Basket inleds imorgon, torsdagen den 11 april, på hemmaplan i Täljehallen, med ytterligare en match planerad på lördagen den 13 april.

Efter de två inledande matcherna flyttar serien till Uppsala för minst en match, med möjlighet till en andra om nödvändigt, innan den eventuellt återvänder till Täljehallen om serien fortfarande är öppen.

Fotograf: Petra Gau.

Bernat Canut, huvudtränare för SBBK Dam, uttrycker ett starkt fokus på slutspelet och erkänner att varje match kommer att bli en utmaning.

– Det är ett absolut fokus som gäller på nästa match och vi är helt medvetna om att varje steg på vägen kommer vara svårt och att vi behöver vara förbereda på just det. Vi tror på vår prestation och våra möjligheter men vi har samtidigt stor respekt för ett Uppsala Basket som nyss slog ut Östersund i en tuff kvartsfinalserie, säger Bernat Canut inför semifinalserien.

(Annonslänk)

Med stor respekt för Uppsala Basket, som nyligen säkrade sin plats i semifinalen efter en intensiv kvartsfinalserie mot Östersund, ser SBBK fram emot att möta ett balanserat lag med en mix av erfarenhet och ungdom, snabba guards och strategiska inside-spelare.

Uppsala Basket hyllas för sin dynamiska spelstil, med snabba och mångsidiga guards som är hot vid trepoängslinjen och smarta inside-spelare som utmanar direkt mot sina motståndare. Dessutom kompletteras laget av stora spelare som är effektiva utan bollen, vilket gör dem till en formidabel motståndare i semifinalserien. SBBK Dam, fulla av självförtroende och med en klar strategi, är redo att ta sig an utmaningen i hopp om att nå finalen.

– Vi (SBBK) känner till motståndet väl och Uppsala känner till oss väl. Det kommer bli väldigt viktigt att inte kolla längre fram än den första matchen, nyckeln kommer bli att styra tempot vilket vi kommer kunna göra om vi vinner våra dueller i försvar och kontrollerar returtagningen under båda korgar. Det var något vi lyckades bra med i den senaste matchen mot Uppsala på hemmaplan. Att vi gjorde det bra förra matchen betyder däremot inte att vi gör det igen, utan vi kommer behöva visa att vi förtjänar vad vi vill åstadkomma, i varje duell, i varje period av matchen och i varje match, säger Bernat Canut, Head Coach SBBK Dam.

Fotograf: Petra Gau.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 21:30
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:26

KRÖNIKA: De vitröda trådarnas tid

AFDE325B-910D-4294-A490-A0EBA603132D

Foto: Shamash Oyal

”Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen.”, skriver krönikören Mikael Jene.

Det är lunchdags på jobbet och jag går och sätter mig vid matbordet i lunchrummet. Min kollega kommer och sätter sig mitt emot mig. Vi börjar prata om allt möjligt. Efter ett tag sneglar han mot min handled. Han ser två trådar tvinnade runt varandra skymta fram. En röd och en vit tråd. Han har märkt att många som tillhör den syrisk ortodoxa kyrkan bär på dessa just nu. Stora som små, nyfödda som åldringar bär dessa trådar fram till påsk.

Hur djupt ska jag förklara tänker jag tyst för mig själv? 

Har sekulariseringen i landet gått så långt att jag drar mig för att ge den långa teologiska förklaringen och betraktas som en underlig religös kuf?

(Annonslänk)

För mitt inre svischar dock Jesus ord om att den som bekänner honom inför andra ska han bekänna inför Fadern och även på Paulus ord om att inte skämmas för evangeliet, som är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen. Kanske ser min kollega något värde i min förklaring. Kanske kan mina ord påverka honom i rätt riktning och kan det vara en djupare mening i att vi två ofta hamnar i diskussioner kring existensiella frågor. 

”Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga.”

Du förstår, börjar jag. Dessa trådar du ser kallas siboro och delas ut i kyrkan på Jungfru Marias bebådelsedag. Den dagen som ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och sa till henne att hon skulle föda Jesus. Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga. Trådarna tvinnas runt varandra i en förening, utan sammanblandning eller förväxling. Att Gud tog kroppslig gestalt i Kristus Jesus genom jungfru Maria. En påminnelse att Jesus Kristus är fullkomlig Gud och fullkomlig människa. 

Siboron är för mig ett statement mot villoläror som förnekar att Gud är kommen i köttet. 

Intressant, svarar kollegan uppriktigt och vi fortsätter en diskutera kring ämnet och med en ömsesidig respekt som jag kanske inte hade förväntat mig. 

Där och då blev min siboro en proklamation och en bekännelse och jag uppfylls av en behaglig känsla att ha fått dela med mig av något ovärderligt.

Mikael Jene

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 20:00
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors