Företag i fokus:

Regeringen föreslår att höja CSN räntan med 900 procent – Fackförbund varnar för en negativ samhällsutveckling

Foto: Creative Commons.


Förslaget från regeringen innebär att CSN- räntan ska höjas från 0.05 procent till 0.5 procent. Förslaget har lagts fram som en ekonomisk lösning till det som kallas för omställningsstödet. Fackförbundet Akavia menar att lösningen som förslaget ger kommer leda till en försämrad samhällsutveckling. 

Omställningsstödet är ett förslag som ska underlätta för yrkesverksamma människor att ställa om och skaffa akademiska meriter utifrån sin arbetslivserfarenhet, eller i ett helt nytt val av studier. Stödet ska vara tillgängligt för de med minst åtta års heltidsarbete de senaste fjorton åren. Enligt CSN:s hemsida kommer stödet att täcka upp till 80% av lönen man haft.

Fackförbundet Akavia är positiva till själva idén om att stärka omställningsstödet, men att det skulle finansieras av studenter är en oönskad utveckling, menar Amanda Beckman, vice ordförande i Akavias studerandesektion. 

– Förslaget riskerar att i förlängningen öppna för att studenter ska stå för notan även för framtida statliga arbetsmarknadsreformer. Vi motsätter oss en sådan utveckling, säger Beckman. 

Akavias ordförande, Marcus Karlén, utvecklar Akavias ståndpunkt i frågan gällande den dubbelsidiga betydelsen av att studenter ska finansiera statliga stöd. 

– Omställningsstudiestödet är bra, det är viktigt för allas möjlighet till ett livslångt lärande. Men förslagets finansieringsmodell motverkar dock själva målsättningen, nämligen att göra det möjligt för fler att studera och välja den akademiska vägen.

Om räntan höjs och studenter avskräcks kommer utvecklingen bli att utbildningen är något som är reserverat för de som föds in i välbärgade familjer, något som inte får ske igen, säger Amanda Beckman i frågan om politiken får använda CSN- räntan till annat än administrativa kostnader. 

– Trösklarna till högre utbildning får inte höjas – högre utbildning får aldrig återgå till att bli det privilegium det en gång var.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 3 november 2021 00:00

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors