Företag i fokus:

Regeringen föreslår att höja CSN räntan med 900 procent – Fackförbund varnar för en negativ samhällsutveckling

Foto: Creative Commons.


Förslaget från regeringen innebär att CSN- räntan ska höjas från 0.05 procent till 0.5 procent. Förslaget har lagts fram som en ekonomisk lösning till det som kallas för omställningsstödet. Fackförbundet Akavia menar att lösningen som förslaget ger kommer leda till en försämrad samhällsutveckling. 

Omställningsstödet är ett förslag som ska underlätta för yrkesverksamma människor att ställa om och skaffa akademiska meriter utifrån sin arbetslivserfarenhet, eller i ett helt nytt val av studier. Stödet ska vara tillgängligt för de med minst åtta års heltidsarbete de senaste fjorton åren. Enligt CSN:s hemsida kommer stödet att täcka upp till 80% av lönen man haft.

Fackförbundet Akavia är positiva till själva idén om att stärka omställningsstödet, men att det skulle finansieras av studenter är en oönskad utveckling, menar Amanda Beckman, vice ordförande i Akavias studerandesektion. 

– Förslaget riskerar att i förlängningen öppna för att studenter ska stå för notan även för framtida statliga arbetsmarknadsreformer. Vi motsätter oss en sådan utveckling, säger Beckman. 

Akavias ordförande, Marcus Karlén, utvecklar Akavias ståndpunkt i frågan gällande den dubbelsidiga betydelsen av att studenter ska finansiera statliga stöd. 

– Omställningsstudiestödet är bra, det är viktigt för allas möjlighet till ett livslångt lärande. Men förslagets finansieringsmodell motverkar dock själva målsättningen, nämligen att göra det möjligt för fler att studera och välja den akademiska vägen.

Om räntan höjs och studenter avskräcks kommer utvecklingen bli att utbildningen är något som är reserverat för de som föds in i välbärgade familjer, något som inte får ske igen, säger Amanda Beckman i frågan om politiken får använda CSN- räntan till annat än administrativa kostnader. 

– Trösklarna till högre utbildning får inte höjas – högre utbildning får aldrig återgå till att bli det privilegium det en gång var.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 3 november 2021 00:00

Larm om brand på persontåg i Järna

Olycka

Arkivbild

Rökutveckling på tåg – stor räddningsinsats på plats efter larm om brand på tåg.

(Annonslänk)

På söndagseftermiddagen klockan 15:27 larmades SOS Alarm om en brand på ett persontåg i närheten av Järna pendeltågstation. Flera räddningsenheter ryckte ut för att hantera situationen.

De första rapporterna indikerade att branden härjade på järnvägen ovan jord, och ett persontåg fanns på platsen. Initialt var det oklart om branden var på tåget eller i järnvägsområdet. Senare bekräftades att det förekom rökutveckling från persontåget.

Enligt polisens uppgifter befann sig endast lokföraren på tåget vid tillfället, och inga skador har rapporterats. Incidenten inträffade cirka 100 meter från Järna pendeltågstation.

Räddningstjänsten arbetade snabbt för att få kontroll över situationen och undersöker nu brandorsaken. Ytterligare detaljer om händelseförloppet kommer att klargöras under utredningens gång.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 16:45
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 16:45

INSÄNDARE: Sverige måste ta hand om sina pengar i Ukraina

Z

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj
Foto: Peter Mydske/Stortinget

”Utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.”, skriver skribenten.

Nyligen rapporterade WSJ att stora amerikanska långivare som Pimco och Blackrock vilka gick med på tvåårig paus för räntor och amorteringar för Ukraina efter krigets utbrott trycker nu på för att få Kiev betala ränta igen.

Under två år av krig fick Ukraina miljontals dollar från Sverige. Vi får inte glömma att dessa pengar är svenska och det är bra tid nu att fundera på det. Amerikanska långivare har förmodligen klassificerad information. Vilken motiverade de att påskynda med att få tillbaka sina pengar från Ukraina. Vi borde verkligen följa deras exempel.

Det var just USA som var de första att kalla hem sina diplomater från ambassaden i Ukraina år 2022. Medan europeiska länder avvakade. Sveriges tidigare utrikesminister Ann Linde (S) sa att Sverige inte kommer att kalla hem någon personal från ambassaden i Kiev. Alla vet vad som hände sen.

Både Sverige och Europa måste dra lärodomar från 2022 och reagera snabbare. Ju snabbare desto bättre.

Åke Nyman,
Oberoende ekonom

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 19 maj 2024 12:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors