Företag i fokus:

Regeringen föreslår att höja CSN räntan med 900 procent – Fackförbund varnar för en negativ samhällsutveckling

Foto: Creative Commons.


Förslaget från regeringen innebär att CSN- räntan ska höjas från 0.05 procent till 0.5 procent. Förslaget har lagts fram som en ekonomisk lösning till det som kallas för omställningsstödet. Fackförbundet Akavia menar att lösningen som förslaget ger kommer leda till en försämrad samhällsutveckling. 

Omställningsstödet är ett förslag som ska underlätta för yrkesverksamma människor att ställa om och skaffa akademiska meriter utifrån sin arbetslivserfarenhet, eller i ett helt nytt val av studier. Stödet ska vara tillgängligt för de med minst åtta års heltidsarbete de senaste fjorton åren. Enligt CSN:s hemsida kommer stödet att täcka upp till 80% av lönen man haft.

Fackförbundet Akavia är positiva till själva idén om att stärka omställningsstödet, men att det skulle finansieras av studenter är en oönskad utveckling, menar Amanda Beckman, vice ordförande i Akavias studerandesektion. 

– Förslaget riskerar att i förlängningen öppna för att studenter ska stå för notan även för framtida statliga arbetsmarknadsreformer. Vi motsätter oss en sådan utveckling, säger Beckman. 

Akavias ordförande, Marcus Karlén, utvecklar Akavias ståndpunkt i frågan gällande den dubbelsidiga betydelsen av att studenter ska finansiera statliga stöd. 

– Omställningsstudiestödet är bra, det är viktigt för allas möjlighet till ett livslångt lärande. Men förslagets finansieringsmodell motverkar dock själva målsättningen, nämligen att göra det möjligt för fler att studera och välja den akademiska vägen.

Om räntan höjs och studenter avskräcks kommer utvecklingen bli att utbildningen är något som är reserverat för de som föds in i välbärgade familjer, något som inte får ske igen, säger Amanda Beckman i frågan om politiken får använda CSN- räntan till annat än administrativa kostnader. 

– Trösklarna till högre utbildning får inte höjas – högre utbildning får aldrig återgå till att bli det privilegium det en gång var.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 3 november 2021 00:00

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors