^{18 åringen Tara Johansson. Foto: Shamash Oyal.}

En konversation med en generation. Vi måste prata allvar nu. 

Jag försöker inte vara okänslig eller trampa någon på tårna. Jag säger inte att jag kan relatera till det som jag ska prata om, men det har påverkat mig, och jag behöver ventilera. För jag är arg. Jätte jätte arg just nu, och trött. 

Jag är trött på nyhetsrubriker om ännu en död i skottlossning, ännu en mamma som måste begrava sitt barn, ännu en familj som tvingas leva vidare med sorg för resten av deras liv. När ska ni förstå? 

Jag säger inte att det är gatubarnens fel, för det är det inte. Vi, barn uppväxta i slummen, är en produkt utav hur lite politikerna bryr sig om oss. Vi som bor i hyresrätter i Hovsjö, vi som måste bo 6 personer i en liten tvåa. Vi som varje dag märker av sveket från dem som säger att dem bryr sig om oss. Bullshit.

När ska ni sluta hantera våld med våld? 

Om ni nu hade brytt er om oss, varför är ni så rädda för oss? Är vi bara några kriminella galningar för er? Är vi bara knarkare, mördare, brottslingar för er? 

När jag säger det här pratar jag med Sveriges politiker. Ni har svikit oss. Och jag vill hata er, jag vill hata er jättemycket. Varför kan ni inte lägga mer fokus på Rinkeby, Södertälje eller Rågsved? Dem som bor i fina villor ute på vischan klarar sig, jag lovar. Hjälp.

För jag är så trött nu. Det dödar mig att se unga personer förlora sina liv i våldet, bara pågrund utav er. Vi har inga andra sätt att prata med er på, än att fortsätta agera som vi gör, så snälla förstå oss. 

Är vi inte lika mycket värda som er? är det därför ni inte lägger ner resurser på oss? Kan vi snälla bara konversera med varandra? Innan fler måste dö pågrund av eran brist på hjälp.

Hur många barn måste dö innan ni tänker göra någonting egentligen? Det här är ingen värld jag tror någon vill växa upp i eller se sina framtida barn växa upp i. Varför ska jag som 18 åring behöva tänka på det här? Varför ska jag vara rädd för att gå ut? Varför bryr ni er inte?

Och till er ungdomar. När ska ni lära er? När ska ni sluta tro på ”öga för öga”? 

När ska ni sluta hantera liv som om de inte är värda någonting? När ska ni sluta hantera våld med våld? 

 Kriminaliteten och dödsskjutningar är inget som någon borde vara van med. 

Aspekter såsom fattigdom, utanförskap och maktlöshet matar er, jag förstår det. Ni vill vara rika, ni vill passa in, ni vill känna makt, jag förstår det. Ni kommer inte komma någonstans med erat tänk. I bästa fall får ni livstidsstraff i fängelse, i värsta får ni ett livstidsstraff i en grav. 

Jag lider med er, barn uppväxta med föräldrar som inte kan språket, föräldrar som måste jobba som taxichafförer eller städerskor. Jag lider med er som lever i förorter där man aldrig känner sig trygg. 

Ni lider, och jag lider med er. Men det finns inga ursäkter. Vi måste bättra oss.

Lägg ner din pistol, spola ner knarkpåsen. Gör det du kan för att ta dig ur det som du är van med. Kriminaliteten och dödsskjutningar är inget som någon borde vara van med. 

Knarket som du tjänar din familjs pengar på ska inte vara anledningen till att ännu en ungdom överdoserar. 

Vi måste alla, förortsungar, politiker, poliser ALLA, börja bry sig om varandra. Det är den enda lösningen. 

Nästa gång jag ser en rubrik i tidningen om en död ungdom, kommer jag inte tappa hoppet. För jag vet att det kommer ske, fler och fler unga mister sina liv, medans politikerna sitter på fler och fler buntar med pengar.

Jag hatar det här. Jag önskar alla unga som förlorat sina liv på grund av Sveriges politiker att vila i frid.

Tara Johansson.