Företag i fokus:

Efter ilskan och frustrationen – Kommunen bjuder in till dialog kring finska klasser

Bild/Foto: Södertälje kommun

Turerna har varit många. Hur ska den finskspråkiga undervisningen i Södertälje ske framöver? Det är en fråga som framförallt skolungdomarna med finska som modersmål och dess vårdnadshavare har ställt sig – utan att få ett vettigt svar.

– Det var så mycket som vi inte fick svar på, inte alls ett tillfredställande möte, berättade Jenna Laakso för Telgenytt i maj. Det efter ett möte mellan föräldrar, rektor, lärare och representanter från utbildningskontoret där kommunen skulle presentera hur undervisningen på Stålhamraskolan skulle gå till.

Läs mer: Besvikelse och frustration över planer på nedläggning av finskaklasser ”Oerhört viktigt att klasserna inte läggs ner”

I juni kontrade utbildningsnämnden med att 300 000 kronor skulle satsas på den finskspråkiga undervisningen. Ett besked som flera vårdnadshavare vittnade om att det trots allt fanns fortsatta frågetecken och en oro kring vilka insatser som ska ske. Grundsynen i frågan är att dom finska klasserna ska bevaras såsom dom är nu. Finska språket skyddas, som tidigare skrivet, av flera lagar och konventioner, menar Realistpartiets Harri Salminen som är aktiv i frågan.

Förhoppningsvis kan nu oroliga elever och vårdnadshavare få svar på sina frågor. Södertälje kommun bjuder nu in invånarna till ett digitalt öppet samråd som äger rum den 30 november klockan 17. För att delta krävs en föranmälan som skickas till utbildningskontoret@sodertalje.se.

Läs mer: 300 000 kronor extra till finska klasser ”Vi är positiva”

FAKTA: Här är utbildningsnämndens tre förslag för den fortsatta finskspråkiga undervisningen:

  1. Finskspråkiga elever går i en sverigefinsk klass där undervisningen i alla ämnen är tvåspråkig, det vill säga bedrivs av två lärare som talar svenska respektive finska.
  2. Finskspråkiga elever går i en finskspråkig klass där hälften av undervisningen bedrivs på finska och den andra hälften på svenska.
  3. Finskspråkiga elever går i en av skolans svenskspråkiga klasser hälften av tiden och hälften av tiden i finsk grupp med undervisning på finska.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 13 november 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors