Företag i fokus:

Efter ilskan och frustrationen – Kommunen bjuder in till dialog kring finska klasser

Bild/Foto: Södertälje kommun

Turerna har varit många. Hur ska den finskspråkiga undervisningen i Södertälje ske framöver? Det är en fråga som framförallt skolungdomarna med finska som modersmål och dess vårdnadshavare har ställt sig – utan att få ett vettigt svar.

– Det var så mycket som vi inte fick svar på, inte alls ett tillfredställande möte, berättade Jenna Laakso för Telgenytt i maj. Det efter ett möte mellan föräldrar, rektor, lärare och representanter från utbildningskontoret där kommunen skulle presentera hur undervisningen på Stålhamraskolan skulle gå till.

Läs mer: Besvikelse och frustration över planer på nedläggning av finskaklasser ”Oerhört viktigt att klasserna inte läggs ner”

I juni kontrade utbildningsnämnden med att 300 000 kronor skulle satsas på den finskspråkiga undervisningen. Ett besked som flera vårdnadshavare vittnade om att det trots allt fanns fortsatta frågetecken och en oro kring vilka insatser som ska ske. Grundsynen i frågan är att dom finska klasserna ska bevaras såsom dom är nu. Finska språket skyddas, som tidigare skrivet, av flera lagar och konventioner, menar Realistpartiets Harri Salminen som är aktiv i frågan.

Förhoppningsvis kan nu oroliga elever och vårdnadshavare få svar på sina frågor. Södertälje kommun bjuder nu in invånarna till ett digitalt öppet samråd som äger rum den 30 november klockan 17. För att delta krävs en föranmälan som skickas till utbildningskontoret@sodertalje.se.

Läs mer: 300 000 kronor extra till finska klasser ”Vi är positiva”

FAKTA: Här är utbildningsnämndens tre förslag för den fortsatta finskspråkiga undervisningen:

  1. Finskspråkiga elever går i en sverigefinsk klass där undervisningen i alla ämnen är tvåspråkig, det vill säga bedrivs av två lärare som talar svenska respektive finska.
  2. Finskspråkiga elever går i en finskspråkig klass där hälften av undervisningen bedrivs på finska och den andra hälften på svenska.
  3. Finskspråkiga elever går i en av skolans svenskspråkiga klasser hälften av tiden och hälften av tiden i finsk grupp med undervisning på finska.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 13 november 2021 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors