Företag i fokus:

KRIS Södertälje – en länk mellan unga och vuxna

KRIS i Södertälje är en kraft att räkna med. Genom att interagera arbetet med unga såväl som vuxna, så är man en tillgång för att få folk att gå vidare. Inte minst har musiken och kulturen varit till hjälp. Jacob Fraiman berättar.

Södertälje är ju känt för många saker: Lastbilstillverkaren Scania, fotbollslagen Assyriska och Syrianska, basketbollaget Södertälje Kings, med sina elva SM-guld och så givetvis Björn Borg. Allt som ni läsare är väl bekanta med.

Men i medierna får man mest ta del av en sida: Om den organiserade brottsligheten, som med ett omfattande myndighetsgemensamt arbete, som inte setts i Sverige förut, fick det kriminella överskiktet på fall.

Men arbetet inte är klart. Det gäller att finnas där för dem som vill lämna sin gamla livsstil och för de unga som är på väg att lockas dit. För dem finns KRIS och Unga KRIS Södertälje.

Jacob Fraiman som är verksamhetsansvarig för föreningen, berättar hur han försökt etablera en KRIS-förening i staden.

Han kom först i kontakt med KRIS på Anstalten Österåker, men efter att lyckats få en vårdvistelse i Ronna i fyra månader fick han praktik, vilket senare ledde till en anställning. Då började en intensiv pendling mellan Ronna och Södermalm. Varje dag, förutom på helger, gick han upp tidigt och kom hem sent. Det var långa dagar med långa pass. I samband med detta började han kontaktas av Unga KRIS, han intresserade sig för deras arbete, samtidigt kom tankarna på att starta en förening i Södertälje.

– Sen visste jag inte om det skulle bli KRIS eller Unga KRIS, säger han och fortsätter: Jag tyckte jag var intresserad av båda arbetena. Både av folk som gått hela vägen och varit tunga kriminella och missbrukare, till folk som kanske är på väg in. Jag är intresserad av alltihop. Från att jobba förebyggande till att jobba med äldre livsstilskriminella.  

Efter en inbjudning av Unga KRIS till IOGT-NTO-huset i Södertälje tog han kontakt med kommunen, som sa nej i början. KRIS Stockholm stöttade dock honom och betalade hans lön, då han i gengäld fortsatte arbeta för dem. Han talade med IOGT-NTO som var öppna för att upplåta ett kontor till honom, trots att han inte hade pengarna i början. De skulle komma sen.

Efter ett år hade de råd att ge Jacob en hel anställning för Södertäljeföreningen. I början jobbade han och Anders Wätterstam mycket tillsammans. Anders och Jacob hittade varandra via KRIS Stockholm. Han var mycket bra på det administrativa arbetet. Tyvärr gick han bort förra året.

Under tiden kom nya människor, varav några gick vidare till andra saker. En gick tillbaka till sitt gamla liv. När han avled gick föreningsmedlemmarna på begravningen.

Vanligtvis gör KRIS Södertälje anstalts- och häktesbesök, med enskilda samtal. Det är kärnverksamheten.

Där bygger man upp en bra kontakt med en intagen som vill kliva av sitt gamla liv. När den intagne kliver ut från murarna kommer KRIS och hämtar upp personen. I stället för gamla vänner kommer KRIS och hämtar honom eller henne och åker sen till föreningslokalen för att fira med tårta. Denna verksamhet har inte varit möjligt under coronpandemin, men börjar komma igång sakta men säkert.

KRIS:arna brukar säga att efter straff börjar man inte ens på ruta noll. Man börjar på ruta minus. Man saknar boende, utbildning, skulder, körkort… Saker som behövs för att komma tillbaka in i samhället.

Där kan KRIS också vara behjälpliga. KRIS:arna hjälper nya medlemmar med myndighetskontakter, söka bostad, jobb och mycket annat. I vissa fall kan nya medlemmar få jobb på KRIS.

KRIS Södertälje består av fem anställda och flera personer på praktik. Man tar även emot personer i samhällstjänst. Vad som utmärker KRIS Södertälje från andra KRIS-föreningar är dock hur man lyfter fram musiken och kulturen och arbetet med ungdomar. Efter att Unga KRIS 08 upplöstes frågade Unga KRIS-förbundet om inte Södertälje kunde fortsätta verksamheten.

Numera har Unga KRIS 08 bytt namn till Unga KRIS Södertälje och sitter i samma lokaler som KRIS Södertälje. Här sitter även kansliet för hela Unga KRIS Sverige och Jacob Fraiman är ordförande. Han förklarar tankegångarna:

–  Det bästa sättet att uttrycka det är att vi jobbar med dem som är på väg in i det och de som har varit där och tagit sig därifrån, säger Jacob Fraiman. Det är så vi jobbar här i Södertälje.

I källaren av IOGT-NTO-huset finns därför en studio. Föreningen har också haft besök av flera castingar för en större filmproduktion samt låtit ungdomar delta i olika filminspelningar.

Musiken kan vara en ingång för att dela med sig av erfarenheter man annars inte vågat uttrycka:

– Det är därför många rapare är arga, säger Jacob Fraiman. Jag har också varit rapare, jag har också skrivit texter, så jag vet. Det var mitt sätt att bearbeta min kusins död, att min pappa hamnade i fängelse. Då fick jag ut det.

Sen finns det visserligen kritiker som har synpunkter på det vissa av artisterna rapar om. Men Jacob säger att det är bättre att de är nyktra och hänger i studion en lördagskväll, än att de är ute och slåss eller bränner bilar.

Under eventen, såsom en halloweenfest som de nyligen arrangerade, kommer folk från olika delar av Stockholms län och det blir aldrig något problem. Det ska sägas att det finns en fördel med att huset vid Övre Torekällgatan ligger i centrum och inte Södertäljes socialt utsatta områden: det är neutral mark. Men sen är det trots allt KRIS event:

Såsom Anders Wätterstam sa, första gången jag träffade honom:

– Alla som kommer hit, kommer hit för att de vill förändra sitt liv.

Fotnot: Undertecknad är anställd för KRIS Södertälje och sitter i Unga KRIS Styrelse.

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 november 2021 00:00

Inför På spåret: Det talar för ett stopp i Södertälje

Foto: Bo Håkansson, SVT-SVT.-Pa-sparet

På spåret. Foto: Bo Håkansson, SVT

Nykvarns kommun tillhör de 140 kommuner där På spåret inte stannat till under de första 33 säsongerna. Två gånger har Södertälje varit resmål i På spåret. Händer det i år igen? Newsworthy försöker knäcka På spåret-koden. 

Imorgon bänkar sig ett par miljoner svenskar för en ny säsong av På spåret. Tretton avsnitt, vilket under de senaste säsongerna har inneburit resor till och frågor om tretton svenska orter.

På spåret har stannat två gånger i Södertälje, men aldrig i Nykvarn. Programmet har besökt åtta av 26 kommuner i Stockholms län. Senast fick Sigtuna och Stockholm besök, förra säsongen. 

Vad gör en ort till ett resmål? Det finns närmare 2 000 svenska tätorter som skulle kunna tänkas vara resmål. 162 av dessa har fått vara med i På spåret. Frågan är vad de har gemensamt. Newsworthy har samlat ett tjugotal olika datapunkter om alla dessa orter för att försöka knäcka På spåret-koden. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Det talar för Södertälje
Så vad säger På spåret-koden om Södertäljes chanser att dyka upp under säsongen som börjar på fredag? Vår modell bedömer att Södertälje antagligen inte är ett av årets resmål. Det som trots allt talar för en resa är tidsperspektivet. Det har gått 13 säsonger sedan På spåret senast besökte staden.

I länet som helhet tror På spåret-koden att Södertälje är den ort som har störst chans att vara med i årets säsong. Skulle det istället handla om en för programmet helt ny destination ligger Sollentuna bäst till även om det finns andra rookie-orter i landet som har lägre odds. 

Å andra sidan talar detta mot Nykvarn. På spåret har, som nämnts, aldrig stannat inom Nykvarns kommun, och det är dessutom ovanligt att programmet introducerar helt nya resmål.

Men ska man som tittare chansa och dra tidigt lönar det sig i regel att gissa på stora och välkända orten. Newsworthys På spåret-kod tror i år på bland annat Uppsala och Malmö som är två av de mest högfrekventa resmålen och som inte har varit med sedan säsongen 2019/20. Andra starka kandidater inför årets säsong är Västerås, Kalmar och Norrköping som varit med fem gånger tidigare, men inte sedan 2017.

Läs även: – 11 år sedan Kristian Luuk och På Spåret var i Södertälje

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 13:41
Senast uppdaterad: 2 november 2023 13:41

Så kan nya lekplatsen på Slussholmen se ut

2023-1012-lekplatsen

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Nättunnel ovanför marken, rutschkanor och klätternät. Södertäljes yngsta invånare har bidragt med idéer till en ny lekplats på Slussholmen som kan bli verklighet 2026.

Under året samlade Södertäljes stad in önskemål från sina yngsta invånare om hur den framtida lekplatsen på Slussholmen borde se ut. Resultatet av dessa dialoger blir en lekplats som uppfyller barnens drömmar om att röra sig fritt, komma högt upp i luften och ha roliga aktiviteter.

Det centrala temat för lekplatsens design är ”Flöda som vatten”. Utformningen, med sina strukturerade områden, bänkar och växtlighet, syftar till att ge barnen känslan av att vara i en park. Lekplatsen kommer att ha allt från en nättunnel och rutschkanor till klassiska gungor och sandlåda. Ett särdrag i designen är en bäck med en gångbro, som ger lekplatsen en naturkänsla.

Lekplatsen kommer att vara placerad nära Hebbevillan och den omgivande parken, intill den så kallade ”blindtarmen”. Medan byggstarten för hela Slussholmen planeras till 2026, finns det möjlighet för allmänheten att kommentera på planförslaget från början av 2024. Slussholmens projekt förväntas vara klart omkring 2028.

Under veckan arrangerar även Samhällsbyggnadskontoret en utställning och workshop i Lunagallerian för Södertäljes barn om Slussholmens lekplats. Den pågår fram till den 3 november, från klockan 12-18:00 och fredag 12-17.

Läs även: – Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Bild/Illustration: Systra/Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 november 2023 12:44
Senast uppdaterad: 7 november 2023 15:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors