Företag i fokus:

NY RAPPORT: Läkare med utländskt utbildning anmäls oftare som patientfara

Bild/Foto: Pixnio.

I en ny och stor granskning, utförd av Nyhetsbyrån Siren, visar att mer än hälften av alla läkare som anmälts till IVO de senaste fem åren är utbildade utomlands. Statistik från Socialstyrelsen visar att mellan åren 2016–2020 har 52 procent av anmälningarna varit mot läkare med utländsk utbildning.

Granskningen visar även att en lägre andel av alla anmälningar mot utlandsutbildade läkare leder till kritik eller en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), jämfört med anmälningar mot läkare som har svensk examen.

Varför utlandsutbildade läkare så ofta blir föremål för vårdgivarnas larm om misstänkta patientfaror är inget involverade myndigheter kan svara på.

– Det är något man kan konstatera men vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Siren avböjer de myndigheter och organisationer som har insyn i vården och läkarnas arbetssituation att kommentera uppgifterna och menar att de bland annat saknar underlag. I flera fall hänvisar de till varandra.

IVO, den myndighet vars uppgift är att utreda patientfarlig vårdpersonal, har inte gjort någon analys av anmälda läkares utbildningsbakgrund.

– Jag tänker att det skulle man behöva titta närmare på och analysera om man ska uttala sig och det har vi inte gjort. Så jag vill inte spekulera, säger Petra Carlbaum, inspektör och jurist på IVO till Siren.

Enligt statistiken som Nyhetsbyrån Siren tagit fram sticker EU-länderna mest ut, men brister i vissa länders läkarutbildningar har Socialstyrelsen inte sett. Ett land som sticker ut är Rumänien, där har var femte anmäld läkare fått sitt svenska legg med examensbevis.

Av de fem utbildningsländer som förekommer oftast är ytterligare tre – Polen, Danmark och Ungern, skriver Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 november 2021 00:00

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors