Företag i fokus:

NY RAPPORT: Läkare med utländskt utbildning anmäls oftare som patientfara

Bild/Foto: Pixnio.

I en ny och stor granskning, utförd av Nyhetsbyrån Siren, visar att mer än hälften av alla läkare som anmälts till IVO de senaste fem åren är utbildade utomlands. Statistik från Socialstyrelsen visar att mellan åren 2016–2020 har 52 procent av anmälningarna varit mot läkare med utländsk utbildning.

Granskningen visar även att en lägre andel av alla anmälningar mot utlandsutbildade läkare leder till kritik eller en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), jämfört med anmälningar mot läkare som har svensk examen.

Varför utlandsutbildade läkare så ofta blir föremål för vårdgivarnas larm om misstänkta patientfaror är inget involverade myndigheter kan svara på.

– Det är något man kan konstatera men vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Siren avböjer de myndigheter och organisationer som har insyn i vården och läkarnas arbetssituation att kommentera uppgifterna och menar att de bland annat saknar underlag. I flera fall hänvisar de till varandra.

IVO, den myndighet vars uppgift är att utreda patientfarlig vårdpersonal, har inte gjort någon analys av anmälda läkares utbildningsbakgrund.

– Jag tänker att det skulle man behöva titta närmare på och analysera om man ska uttala sig och det har vi inte gjort. Så jag vill inte spekulera, säger Petra Carlbaum, inspektör och jurist på IVO till Siren.

Enligt statistiken som Nyhetsbyrån Siren tagit fram sticker EU-länderna mest ut, men brister i vissa länders läkarutbildningar har Socialstyrelsen inte sett. Ett land som sticker ut är Rumänien, där har var femte anmäld läkare fått sitt svenska legg med examensbevis.

Av de fem utbildningsländer som förekommer oftast är ytterligare tre – Polen, Danmark och Ungern, skriver Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 november 2021 00:00

Kommunanställd tvingas lämna – avslöjad för fusk

Sodertalje-kommun

Foto: Alexander Isa

En anställd vid Södertälje kommun har upptäckts för att ha både tagit emot lön och fakturerat kommunen genom eget bolag för samma arbete, det rapporterar LT.

Enligt en uppgiftslämnare till LT har en kommunanställd nyligen tvingats lämna sin tjänst. Detta efter att ha blivit avslöjad för ekonomiskt bedrägeri genom att ta emot lön från kommunen samtidigt som personen fakturerade kommunen för samma arbetsinsatser genom ett eget bolag.

Detta ska ha pågått under en längre tid utan kommunens vetskap och upptäcktes förra året när en annan anställd inom kommunen larmade om oegentligheterna.

LT har bekräftat att personen deltog i ett evenemang som kommunens representant under en ledig dag, men fakturerade arrangörerna över 3 000 kronor genom sitt privata bolag.

– Det hela ledde till att den här personen fick säga upp sig för att slippa polisanmälan, säger uppgiftslämnaren till tidningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 25 januari 2024 08:29

Stor satsning på infrastrukturen planerad för Södertälje

C

Gustav Hemming (C). Pressbild

Trafikverket presenterade förra veckan sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen, med särskilt fokus på Södertäljes roll i den regionala utvecklingen.

Den 15 januari lade Trafikverket fram sitt inriktningsunderlag för den kommande planperioden 2026–2037. Underlaget, som även skickades på extern remiss, inkluderar Södertälje som en viktig del av regionens infrastrukturella framtid. Enligt Gustav Hemming (C), behöver Stockholmsregionen, inklusive Södertälje, betydande investeringar för att stärka och säkra sin infrastruktur.

(Annonslänk)

– Från ett Stockholmsperspektiv är insatser för att säkra framkomligheten genom Södertälje, en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm och nya stambanor starkt motiverade både för beredskapen för konkurrenskraften och för klimatet, säger Hemming (C), infrastrukturregionråd i Region Stockholm.

Trafikverket betonade vikten av att noggrant utvärdera kostnader och nyttor i nya infrastrukturprojekt, med en prioritering på drift och underhåll. I dagsläget saknas dock finansiering för nya infrastrukturprojekt. Dessutom uppmärksammas ett finansieringsgap på cirka 140 miljarder kronor som krävs för att underhålla befintlig infrastruktur.

– Vi har en stor underhållsskuld i Stockholmsregionen och i landet i övrigt. Regeringen behöver skjuta till mer pengar till regionerna i länsplanerna. Att Trafikverket och regeringen pratar om beredskap saknar trovärdighet när regeringen inte tillför de medel som behövs, Gustav Hemming (C), infrastrukturregionråd.

Slutligen framhåller Trafikverket utmaningen med att nå de uppsatta klimatmålen med de nuvarande styrmedlen, vilket kan påverka både regional och nationell infrastrukturutveckling. Denna situation understryker behovet av förnyade ansträngningar och strategier för att säkerställa en hållbar och effektiv infrastruktur i Södertälje och Stockholmsregionen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 19:51
Senast uppdaterad: 24 januari 2024 19:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors