Företag i fokus:

NY RAPPORT: Läkare med utländskt utbildning anmäls oftare som patientfara

Bild/Foto: Pixnio.

I en ny och stor granskning, utförd av Nyhetsbyrån Siren, visar att mer än hälften av alla läkare som anmälts till IVO de senaste fem åren är utbildade utomlands. Statistik från Socialstyrelsen visar att mellan åren 2016–2020 har 52 procent av anmälningarna varit mot läkare med utländsk utbildning.

Granskningen visar även att en lägre andel av alla anmälningar mot utlandsutbildade läkare leder till kritik eller en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), jämfört med anmälningar mot läkare som har svensk examen.

Varför utlandsutbildade läkare så ofta blir föremål för vårdgivarnas larm om misstänkta patientfaror är inget involverade myndigheter kan svara på.

– Det är något man kan konstatera men vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Siren avböjer de myndigheter och organisationer som har insyn i vården och läkarnas arbetssituation att kommentera uppgifterna och menar att de bland annat saknar underlag. I flera fall hänvisar de till varandra.

IVO, den myndighet vars uppgift är att utreda patientfarlig vårdpersonal, har inte gjort någon analys av anmälda läkares utbildningsbakgrund.

– Jag tänker att det skulle man behöva titta närmare på och analysera om man ska uttala sig och det har vi inte gjort. Så jag vill inte spekulera, säger Petra Carlbaum, inspektör och jurist på IVO till Siren.

Enligt statistiken som Nyhetsbyrån Siren tagit fram sticker EU-länderna mest ut, men brister i vissa länders läkarutbildningar har Socialstyrelsen inte sett. Ett land som sticker ut är Rumänien, där har var femte anmäld läkare fått sitt svenska legg med examensbevis.

Av de fem utbildningsländer som förekommer oftast är ytterligare tre – Polen, Danmark och Ungern, skriver Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 november 2021 00:00

BILDEXTRA/ TV: Brand i lägenhet i Ronna

PHOTO-2024-01-20-16-58-53

Foto: Shamash Oyal

En brand utbröt i en lägenhet på Utmarksvägen i Södertälje under lördagseftermiddagen. Räddningstjänsten och polisen ryckte snabbt ut till plats för att hantera situationen.

På lördagseftermiddagen den 20 januari utbröt en brand i en lägenhet belägen i ett flerfamiljshus i Ronna. Larmet inkom till räddningstjänsten klockan 15.51, och flera räddningsenheter skyndade till platsen för att bekämpa elden.

Enligt första rapporter fanns ingen person i lägenheten när branden startade. Orsaken till branden är ännu inte fastställd och polisen var snabbt på plats för att assistera räddningstjänsten och påbörja en första utredning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 16:32
Senast uppdaterad: 20 januari 2024 17:21

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors