Företag i fokus:

NY RAPPORT: Läkare med utländskt utbildning anmäls oftare som patientfara

Bild/Foto: Pixnio.

I en ny och stor granskning, utförd av Nyhetsbyrån Siren, visar att mer än hälften av alla läkare som anmälts till IVO de senaste fem åren är utbildade utomlands. Statistik från Socialstyrelsen visar att mellan åren 2016–2020 har 52 procent av anmälningarna varit mot läkare med utländsk utbildning.

Granskningen visar även att en lägre andel av alla anmälningar mot utlandsutbildade läkare leder till kritik eller en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), jämfört med anmälningar mot läkare som har svensk examen.

Varför utlandsutbildade läkare så ofta blir föremål för vårdgivarnas larm om misstänkta patientfaror är inget involverade myndigheter kan svara på.

– Det är något man kan konstatera men vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Siren avböjer de myndigheter och organisationer som har insyn i vården och läkarnas arbetssituation att kommentera uppgifterna och menar att de bland annat saknar underlag. I flera fall hänvisar de till varandra.

IVO, den myndighet vars uppgift är att utreda patientfarlig vårdpersonal, har inte gjort någon analys av anmälda läkares utbildningsbakgrund.

– Jag tänker att det skulle man behöva titta närmare på och analysera om man ska uttala sig och det har vi inte gjort. Så jag vill inte spekulera, säger Petra Carlbaum, inspektör och jurist på IVO till Siren.

Enligt statistiken som Nyhetsbyrån Siren tagit fram sticker EU-länderna mest ut, men brister i vissa länders läkarutbildningar har Socialstyrelsen inte sett. Ett land som sticker ut är Rumänien, där har var femte anmäld läkare fått sitt svenska legg med examensbevis.

Av de fem utbildningsländer som förekommer oftast är ytterligare tre – Polen, Danmark och Ungern, skriver Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 november 2021 00:00

Södertälje en av landets bästa miljökommuner

Rosenberg

Foto: Shamash Oyal

Stort kliv för Södertälje när årets Sveriges miljöbästa kommun presenterades. Förra året hamnade Södertälje på 79:e plats, medan kommunen i år nådde plats 9.

Den 3 oktober lanserades ”Sveriges miljöbästa kommun 2023”-rankingen, en årlig mätning som genomförs av tidningen Aktuell Hållbarhet. På tisdagen presenterades de tio kommuner som utmärkte sig genom att visa högsta nivå av ambition och aktivitet inom miljöområdet. På nionde plats fanns Södertälje kommun som klättrar hela 70 platser.

– Jag känner mig otroligt stolt och glad, det här visar att vi är på rätt väg. Det är ett kvitto på att Södertälje har ett långsiktigt och väl fungerande miljöarbete, säger Alexander Rosenberg (M), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Södertälje kommun.

Syftet med denna ranking är att bedöma kommunernas engagemang och insatser när det gäller miljöfrågor. Rankningen grundas på en utförd enkät där 77 procent av kommunerna svarade på 22 frågor och tre uppföljningsfrågor som omfattade olika aspekter såsom transporter, livsmedel, stadsplanering och koldioxidbudgetar.

– Idag kan vi vara glada över denna topplacering, men vi ska inte tappa fokus på det fortsatta arbetet. Vi har en lång resa framför oss för att nå våra mål, säger Alexander Rosenberg (M).

Resultaten från enkäten kombineras med aktuell data från flera olika externa källor, inklusive information från Vattenmyndigheten, SCB, SKR, Boverket, Miljöfordon Sverige och Avfall Sverige.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 10:14
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 10:14

(L): Företagen upplever att kommunen konkurrerar med dem

Liberalernas gruppledare, Metin Hawsho.

Företagen är grunden till all kommunens verksamhet, utan det privata näringslivet hade det inte funnits några skattemedel att fördela. Det är därför mycket oroväckande att Södertälje fortsätter sjunka i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas lokala företagsklimat. Nu ligger kommunen på plats 241 av 290 i landet.

Tyvärr är inte detta ett brott på en i övrigt uppåtgående trend. Sedan 2014 har Södertälje inte legat över plats 200 på rankingen, 2014 låg kommunen på plats 199. 2019 på plats 208. Förra året på plats 240.

Samtidigt som trenden för företagsklimatet gått nedåt har arbetslösheten i kommunen fortsatt vara långt över snittet i riket och snittet i regionen. Det är inte så konstigt att en kommun med dåligt företagsklimat inte lockar arbetsgivare. Bara 26,5% av kommunens företag tycker att företagsklimatet är bra.

Rankingen bedöms genom flera vägda parametrar. I en av parametrarna ligger Södertälje allra sist i riket på plats 290: otryggheten. Södertäljes företagare uppger i högst utsträckning i landet att deras verksamhet hotas och försvåras av att kommunen är otrygg för företagare.

En skillnad i årets ranking gentemot förra året är att företagarna upplever att kommunen i alldeles för hög grad konkurrerar med dem. I den parametern hamnar Södertälje på plats 281 av 290.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

  1. Är majoriteten villiga att vidta några nya åtgärder för att öka tryggheten för näringsidkare i Södertälje kommun, och i så fall vilka?
  1. Vad planerar majoriteten att göra för att kommunen inte ska konkurrera med det privata näringslivet i så hög utsträckning som idag?

Metin Hawsho (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 09:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors