Företag i fokus:

Södertäljeklubben har tjänat mest – miljonregn väntar

Lottförsäljning och föreningsliv går hand i hand. Den ena föreningen bättre än den andra. Så vem är egentligen bäst på den fronten? Fråga Södertälje SK. De vet.

Bingolotter, Sverigelotter och julkalendrar. I flera år har vi sett föreningsaktiva barn och ungdomar knacka dörr hos grannarna i hopp om att lyckas skramla i hop deg till lagkassan. Det kan se ut som att det knappt ger lön för mödan. Faktum är att det är precis tvärtom. Vi snackar stora pengar. Belopp i miljonklassen.

– Vi har ökat med 99 procent sedan verksamhetsåret 2017/2018 och med 52 procent jämfört med föregående år. Vi vet att många föreningar haft det tufft – inte minst under den pandemi vi levt med under ett och ett halvt år. I den kontexten vet vi att vårt överskott gjort och gör stor skillnad för många, säger Hans Sahlin, vd för ideella Folkspel, i en kommentar.

Under det senaste året har Folkspel fått ett överskott på 352 miljoner kronor, vilket är ett rekord som inte hade kunnat uppnås om det inte vore för det svenska föreningslivet. 352 miljoner kronor ska alltså fördelas över landets föreningar där det visar sig att Södertälje Sportklubb får det största lasset. 978 000 kronor går rakt ner i klubbkassan.

– Jag är mäkta stolt över det överskott vi bidragit med till landets föreningar och organisationer under 30 år. Vi är som bekant en ideell organisation som ägs av våra medlemmar. Det innebär att inga privata aktörer har ekonomiska intressen i vår verksamhet och att vi därmed kan låta allt överskott gå direkt tillbaka till dem vi verkar och finns till för, fortsätter Hans Sahlin i en kommentar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 28 november 2021 00:00

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors