Företag i fokus:

DEBATT: Förtäta eller inte förtäta? – Det är frågan

Ann Westberg(L). Bild/Foto: Bergkrantz Arkitektur/Privat.

Arbetet med denna detaljplanen Brunnsäng 1:1 har inneburit många turer, inklusive överklaganden, domslut, mm. Jag redovisar här inte bakgrunden.

Det jag reagerar mot är att det nu beslutats att arbetet med detaljplanen ska startas om på nytt.

Vid Stadsbyggnadsnämndens sammanträde 5 oktober reserverade jag mig mot detta beslut att börja om arbetet med detaljplanen för Besqabs byggnation på fastigheten. Jag har inget emot Besqab. Jag har inget emot bostadsbyggande, jag anser dock att detta inte är rätt plats. Här finns många kvaliteter som inte får gå förlorade i vår iver att förtäta.

”Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden.”

Jag anser att det aktuella området inte skall bebyggas utan bevaras som naturmark och har därför även tidigare reserverat mig i detta ärende.

Det finns flera skäl till detta. Flera inventeringar av naturvärdena i det aktuella området visar på att det är en nyckelbiotop och att det finns mycket värdefulla kvaliteter i form av olika rödlistade arter vilka kommer att försvinna/ ta skada i samband med en exploatering. Områdets gamla stora tallar i kombinationen med omfattande hasselsnår är ovanligt och bör behållas som sammanhållen biotop.

”Viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning.”

Området är också en viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning. Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden 2020-12-08. Stråket anses prioriterat då det ger möjlighet till värdefulla promenadvägar för människor men också viktiga spridningskorridorer för olika djur- och växtarter.

Ytterligare en viktig faktor som talar för att området skall vara kvar är de ”nya” och djupgående diskussioner som förs inom kommunen när det gäller hur vi som ansvariga för kommunal planering skall förhålla oss till de förändringar som sker i olika klimatfrågor. Vi pratar om vikten av ”ekotjänster”, att hantera dagvatten och skyfall, rena luften, binda koldioxid, dämpa buller, motverka urbana värmeöar, mm, mm.

Detta område är en buffert och kan bidra mycket positivt i de flesta av dessa frågor. Området är därför en viktig byggsten i en långsiktigt hållbar stadsutveckling.

”Det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.”

Att markområdet fyller denna viktiga roll i denna del av Södertälje anser jag också framgår av den framtagna strukturplanen för Brunnsäng.

Strukturplanen är ett mycket gediget och klargörande arbete med ett väl genomtänkt och förankrat slutresultat som bl a redovisar områdets gröna struktur och gröna kopplingar till omgivande marker.  Jag anser att strukturplanen visar att det aktuella området har en viktig roll som sammanbindande länk och korridor i denna gröna struktur och därför inte  bör exploateras.

Sammanfattningsvis, det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.

  • Miljönämnden har redovisat att området är en prioriterad ”stadstallskog”.
  • Naturinventeringar visar på att området är en nyckelbiotop.
  • Strukturplanen visar att området är en sammanbindande grön länk.
  • I ”Grönstrategin” (under framtagande), listas tre mål vilka skall ingå som underlag vid all planering:          
  • Den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas
  • Alla innevånare ska ha tillgång till parker, naturområden och grönska av hög kvalitet
  • Vi ska prioritera naturbaserade lösningar vid klimatanpassning

Mot bakgrund av samtliga dessa argument kan jag inte ställa mig bakom ett detaljplanearbete med syfte att möjliggöra exploatering av Brunnsäng 1:1. Det aktuella området bör finnas kvar obebyggt, i sin helhet.

Ann Westerberg (L)

Ledamot i Stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors