Företag i fokus:

DEBATT: Förtäta eller inte förtäta? – Det är frågan

Ann Westberg(L). Bild/Foto: Bergkrantz Arkitektur/Privat.

Arbetet med denna detaljplanen Brunnsäng 1:1 har inneburit många turer, inklusive överklaganden, domslut, mm. Jag redovisar här inte bakgrunden.

Det jag reagerar mot är att det nu beslutats att arbetet med detaljplanen ska startas om på nytt.

Vid Stadsbyggnadsnämndens sammanträde 5 oktober reserverade jag mig mot detta beslut att börja om arbetet med detaljplanen för Besqabs byggnation på fastigheten. Jag har inget emot Besqab. Jag har inget emot bostadsbyggande, jag anser dock att detta inte är rätt plats. Här finns många kvaliteter som inte får gå förlorade i vår iver att förtäta.

”Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden.”

Jag anser att det aktuella området inte skall bebyggas utan bevaras som naturmark och har därför även tidigare reserverat mig i detta ärende.

Det finns flera skäl till detta. Flera inventeringar av naturvärdena i det aktuella området visar på att det är en nyckelbiotop och att det finns mycket värdefulla kvaliteter i form av olika rödlistade arter vilka kommer att försvinna/ ta skada i samband med en exploatering. Områdets gamla stora tallar i kombinationen med omfattande hasselsnår är ovanligt och bör behållas som sammanhållen biotop.

”Viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning.”

Området är också en viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning. Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden 2020-12-08. Stråket anses prioriterat då det ger möjlighet till värdefulla promenadvägar för människor men också viktiga spridningskorridorer för olika djur- och växtarter.

Ytterligare en viktig faktor som talar för att området skall vara kvar är de ”nya” och djupgående diskussioner som förs inom kommunen när det gäller hur vi som ansvariga för kommunal planering skall förhålla oss till de förändringar som sker i olika klimatfrågor. Vi pratar om vikten av ”ekotjänster”, att hantera dagvatten och skyfall, rena luften, binda koldioxid, dämpa buller, motverka urbana värmeöar, mm, mm.

Detta område är en buffert och kan bidra mycket positivt i de flesta av dessa frågor. Området är därför en viktig byggsten i en långsiktigt hållbar stadsutveckling.

”Det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.”

Att markområdet fyller denna viktiga roll i denna del av Södertälje anser jag också framgår av den framtagna strukturplanen för Brunnsäng.

Strukturplanen är ett mycket gediget och klargörande arbete med ett väl genomtänkt och förankrat slutresultat som bl a redovisar områdets gröna struktur och gröna kopplingar till omgivande marker.  Jag anser att strukturplanen visar att det aktuella området har en viktig roll som sammanbindande länk och korridor i denna gröna struktur och därför inte  bör exploateras.

Sammanfattningsvis, det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.

  • Miljönämnden har redovisat att området är en prioriterad ”stadstallskog”.
  • Naturinventeringar visar på att området är en nyckelbiotop.
  • Strukturplanen visar att området är en sammanbindande grön länk.
  • I ”Grönstrategin” (under framtagande), listas tre mål vilka skall ingå som underlag vid all planering:          
  • Den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas
  • Alla innevånare ska ha tillgång till parker, naturområden och grönska av hög kvalitet
  • Vi ska prioritera naturbaserade lösningar vid klimatanpassning

Mot bakgrund av samtliga dessa argument kan jag inte ställa mig bakom ett detaljplanearbete med syfte att möjliggöra exploatering av Brunnsäng 1:1. Det aktuella området bör finnas kvar obebyggt, i sin helhet.

Ann Westerberg (L)

Ledamot i Stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors