Företag i fokus:

DEBATT: Förtäta eller inte förtäta? – Det är frågan

Ann Westberg(L). Bild/Foto: Bergkrantz Arkitektur/Privat.

Arbetet med denna detaljplanen Brunnsäng 1:1 har inneburit många turer, inklusive överklaganden, domslut, mm. Jag redovisar här inte bakgrunden.

Det jag reagerar mot är att det nu beslutats att arbetet med detaljplanen ska startas om på nytt.

Vid Stadsbyggnadsnämndens sammanträde 5 oktober reserverade jag mig mot detta beslut att börja om arbetet med detaljplanen för Besqabs byggnation på fastigheten. Jag har inget emot Besqab. Jag har inget emot bostadsbyggande, jag anser dock att detta inte är rätt plats. Här finns många kvaliteter som inte får gå förlorade i vår iver att förtäta.

”Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden.”

Jag anser att det aktuella området inte skall bebyggas utan bevaras som naturmark och har därför även tidigare reserverat mig i detta ärende.

Det finns flera skäl till detta. Flera inventeringar av naturvärdena i det aktuella området visar på att det är en nyckelbiotop och att det finns mycket värdefulla kvaliteter i form av olika rödlistade arter vilka kommer att försvinna/ ta skada i samband med en exploatering. Områdets gamla stora tallar i kombinationen med omfattande hasselsnår är ovanligt och bör behållas som sammanhållen biotop.

”Viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning.”

Området är också en viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning. Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden 2020-12-08. Stråket anses prioriterat då det ger möjlighet till värdefulla promenadvägar för människor men också viktiga spridningskorridorer för olika djur- och växtarter.

Ytterligare en viktig faktor som talar för att området skall vara kvar är de ”nya” och djupgående diskussioner som förs inom kommunen när det gäller hur vi som ansvariga för kommunal planering skall förhålla oss till de förändringar som sker i olika klimatfrågor. Vi pratar om vikten av ”ekotjänster”, att hantera dagvatten och skyfall, rena luften, binda koldioxid, dämpa buller, motverka urbana värmeöar, mm, mm.

Detta område är en buffert och kan bidra mycket positivt i de flesta av dessa frågor. Området är därför en viktig byggsten i en långsiktigt hållbar stadsutveckling.

”Det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.”

Att markområdet fyller denna viktiga roll i denna del av Södertälje anser jag också framgår av den framtagna strukturplanen för Brunnsäng.

Strukturplanen är ett mycket gediget och klargörande arbete med ett väl genomtänkt och förankrat slutresultat som bl a redovisar områdets gröna struktur och gröna kopplingar till omgivande marker.  Jag anser att strukturplanen visar att det aktuella området har en viktig roll som sammanbindande länk och korridor i denna gröna struktur och därför inte  bör exploateras.

Sammanfattningsvis, det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.

  • Miljönämnden har redovisat att området är en prioriterad ”stadstallskog”.
  • Naturinventeringar visar på att området är en nyckelbiotop.
  • Strukturplanen visar att området är en sammanbindande grön länk.
  • I ”Grönstrategin” (under framtagande), listas tre mål vilka skall ingå som underlag vid all planering:          
  • Den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas
  • Alla innevånare ska ha tillgång till parker, naturområden och grönska av hög kvalitet
  • Vi ska prioritera naturbaserade lösningar vid klimatanpassning

Mot bakgrund av samtliga dessa argument kan jag inte ställa mig bakom ett detaljplanearbete med syfte att möjliggöra exploatering av Brunnsäng 1:1. Det aktuella området bör finnas kvar obebyggt, i sin helhet.

Ann Westerberg (L)

Ledamot i Stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors