Företag i fokus:

DEBATT: Förtäta eller inte förtäta? – Det är frågan

Ann Westberg(L). Bild/Foto: Bergkrantz Arkitektur/Privat.

Arbetet med denna detaljplanen Brunnsäng 1:1 har inneburit många turer, inklusive överklaganden, domslut, mm. Jag redovisar här inte bakgrunden.

Det jag reagerar mot är att det nu beslutats att arbetet med detaljplanen ska startas om på nytt.

Vid Stadsbyggnadsnämndens sammanträde 5 oktober reserverade jag mig mot detta beslut att börja om arbetet med detaljplanen för Besqabs byggnation på fastigheten. Jag har inget emot Besqab. Jag har inget emot bostadsbyggande, jag anser dock att detta inte är rätt plats. Här finns många kvaliteter som inte får gå förlorade i vår iver att förtäta.

”Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden.”

Jag anser att det aktuella området inte skall bebyggas utan bevaras som naturmark och har därför även tidigare reserverat mig i detta ärende.

Det finns flera skäl till detta. Flera inventeringar av naturvärdena i det aktuella området visar på att det är en nyckelbiotop och att det finns mycket värdefulla kvaliteter i form av olika rödlistade arter vilka kommer att försvinna/ ta skada i samband med en exploatering. Områdets gamla stora tallar i kombinationen med omfattande hasselsnår är ovanligt och bör behållas som sammanhållen biotop.

”Viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning.”

Området är också en viktig del i det gröna stråk som finns längs kanalen där ett pärlband av ”stadstallskogar” ger en grön korridor i nordsydlig riktning. Detta gröna stråk har t ex angetts som prioriterat av Miljönämnden 2020-12-08. Stråket anses prioriterat då det ger möjlighet till värdefulla promenadvägar för människor men också viktiga spridningskorridorer för olika djur- och växtarter.

Ytterligare en viktig faktor som talar för att området skall vara kvar är de ”nya” och djupgående diskussioner som förs inom kommunen när det gäller hur vi som ansvariga för kommunal planering skall förhålla oss till de förändringar som sker i olika klimatfrågor. Vi pratar om vikten av ”ekotjänster”, att hantera dagvatten och skyfall, rena luften, binda koldioxid, dämpa buller, motverka urbana värmeöar, mm, mm.

Detta område är en buffert och kan bidra mycket positivt i de flesta av dessa frågor. Området är därför en viktig byggsten i en långsiktigt hållbar stadsutveckling.

”Det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.”

Att markområdet fyller denna viktiga roll i denna del av Södertälje anser jag också framgår av den framtagna strukturplanen för Brunnsäng.

Strukturplanen är ett mycket gediget och klargörande arbete med ett väl genomtänkt och förankrat slutresultat som bl a redovisar områdets gröna struktur och gröna kopplingar till omgivande marker.  Jag anser att strukturplanen visar att det aktuella området har en viktig roll som sammanbindande länk och korridor i denna gröna struktur och därför inte  bör exploateras.

Sammanfattningsvis, det finns många argument som visar att detta område bör finnas kvar som just naturmark.

  • Miljönämnden har redovisat att området är en prioriterad ”stadstallskog”.
  • Naturinventeringar visar på att området är en nyckelbiotop.
  • Strukturplanen visar att området är en sammanbindande grön länk.
  • I ”Grönstrategin” (under framtagande), listas tre mål vilka skall ingå som underlag vid all planering:          
  • Den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas
  • Alla innevånare ska ha tillgång till parker, naturområden och grönska av hög kvalitet
  • Vi ska prioritera naturbaserade lösningar vid klimatanpassning

Mot bakgrund av samtliga dessa argument kan jag inte ställa mig bakom ett detaljplanearbete med syfte att möjliggöra exploatering av Brunnsäng 1:1. Det aktuella området bör finnas kvar obebyggt, i sin helhet.

Ann Westerberg (L)

Ledamot i Stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:59

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors