Företag i fokus:

NY RAPPORT: Utbredd tystnadskultur bland statligt anställda

2021_12_261297412_441498184018491_3414475807083618786_n

Enligt rapport ”Tyst stat”, som Fackförbundet ST låtit göra, visar att många statligt anställda upplever att det råder en tystnadskultur i den statliga förvaltningen.

Drygt 1500 deltog i undersökningen och enligt Fackförbudet ST är tre av tio oroliga att drabbas av repressalier om de framför kritik

 – Det är en tystnadskultur som skapar allvarliga problem i den statliga förvaltningen, trots fina honnörsord om öppenhet och transparens. Det är uppenbart att det inte räcker med en tydlig lagstiftning, det krävs också utbildning och ett tydligt ledarskap i öppenhetsfrågor för att motverka den tysta staten, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST i ett pressmeddelande.

Anställda har med stöd av en stark lagstiftning rätt att framföra kritik, men trots detta har fler än var femte avstått från att framföra kritik eller slå larm om missförhållanden. Var tionde har även blivit uppmanad att inte lämna ut information som är negativ för myndigheten, framgår det i pressmeddelandet.

Foto. Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST menar att tystnadskulturen påverkar möjligheten att granska och ställa myndigheter till svars och förslår nu att det införs åtgärder för att motverka detta. Bland annat förslås att det inrättas en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och förbättra arbetet kring interna demokratifrågor på statliga arbetsplatser för att komplettera Justitiekanslerns tillsynsfunktion.

 – Vi menar att utvecklingen mot en förvaltning som tar efter näringslivets arbetssätt och fokuserar alltmer på ekonomiska resultat är skadlig för den demokratiska insynen, och skapar en kultur bland de anställda som inte främjar öppenhet. Det är i mångt och mycket ett ledarskapsproblem, som i slutändan faller på regeringen att rätta till, säger Britta Lejon.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2021 00:00

Återkallar planer för fler bostäder i Järna

Gravmaskin-Pixabay

Arkivbild: Alexander Isa

Järna kommundelsnämnd avskriver planuppdrag för utveckling av bostäder på del av Tavesta 1:248 och Sprängaren 1. Detta efter att Telge Bostäder återkallat sin ansökan.

Telge Bostäder, som 2017 ansökte om planbesked för att utveckla fyra mindre flerbostadshus längs Turingevägen i Järna, har återkallat sin ansökan. Denna utveckling skulle ha innefattat bostäder på kommun- och företagsägd mark, i linje med översiktsplanens intentioner om förtätning och utveckling av centrala stråk.

Beslutet om att inleda planläggning fattades av Järna kommundelsnämnd i maj 2018, men med ansökans återkallande har nämnden nu beslutat att avskriva planuppdraget.

Flygfoto över Tavesta 1:248 och Sprängaren 1 i Järna med föreslaget planområde markerat i rött.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 19:34
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 18:34

Pappan till mördad nioåring utreds psykiatriskt

IMG_7954

Gravljus utanför pojkens bostad i januari.
Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för att ha dödat en nioårig pojke i Rosenlund ska genomgå en fler veckor lång rättspsykiatrisk undersökning. Det meddelade Södertälje tingsrätt under måndagen.

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

(Annonslänk)

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död. Nu ska han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning, ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt under måndagen efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Syftet med undersökningen är att utreda om den misstänkte led av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället och om han behöver vård. Detta görs genom samtal, observationer och tester. Undersökningen, som tar fyra till sex veckor att genomföra, utförs av ett team bestående av rättspsykiatrer, psykologer, socialutredare och omvårdnadspersonal.

När undersökningen är klar överlämnas resultaten till domstolen, som använder dem för att fatta beslut i ärendet.

Läs även: Josefin Anero samlar in pengar till mördade pojken

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 17:29
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 17:29

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors