Företag i fokus:

NY RAPPORT: Utbredd tystnadskultur bland statligt anställda

2021_12_261297412_441498184018491_3414475807083618786_n

Enligt rapport ”Tyst stat”, som Fackförbundet ST låtit göra, visar att många statligt anställda upplever att det råder en tystnadskultur i den statliga förvaltningen.

Drygt 1500 deltog i undersökningen och enligt Fackförbudet ST är tre av tio oroliga att drabbas av repressalier om de framför kritik

 – Det är en tystnadskultur som skapar allvarliga problem i den statliga förvaltningen, trots fina honnörsord om öppenhet och transparens. Det är uppenbart att det inte räcker med en tydlig lagstiftning, det krävs också utbildning och ett tydligt ledarskap i öppenhetsfrågor för att motverka den tysta staten, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST i ett pressmeddelande.

Anställda har med stöd av en stark lagstiftning rätt att framföra kritik, men trots detta har fler än var femte avstått från att framföra kritik eller slå larm om missförhållanden. Var tionde har även blivit uppmanad att inte lämna ut information som är negativ för myndigheten, framgår det i pressmeddelandet.

Foto. Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST menar att tystnadskulturen påverkar möjligheten att granska och ställa myndigheter till svars och förslår nu att det införs åtgärder för att motverka detta. Bland annat förslås att det inrättas en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och förbättra arbetet kring interna demokratifrågor på statliga arbetsplatser för att komplettera Justitiekanslerns tillsynsfunktion.

 – Vi menar att utvecklingen mot en förvaltning som tar efter näringslivets arbetssätt och fokuserar alltmer på ekonomiska resultat är skadlig för den demokratiska insynen, och skapar en kultur bland de anställda som inte främjar öppenhet. Det är i mångt och mycket ett ledarskapsproblem, som i slutändan faller på regeringen att rätta till, säger Britta Lejon.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2021 00:00

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors