Företag i fokus:

NY RAPPORT: Utbredd tystnadskultur bland statligt anställda

2021_12_261297412_441498184018491_3414475807083618786_n

Enligt rapport ”Tyst stat”, som Fackförbundet ST låtit göra, visar att många statligt anställda upplever att det råder en tystnadskultur i den statliga förvaltningen.

Drygt 1500 deltog i undersökningen och enligt Fackförbudet ST är tre av tio oroliga att drabbas av repressalier om de framför kritik

 – Det är en tystnadskultur som skapar allvarliga problem i den statliga förvaltningen, trots fina honnörsord om öppenhet och transparens. Det är uppenbart att det inte räcker med en tydlig lagstiftning, det krävs också utbildning och ett tydligt ledarskap i öppenhetsfrågor för att motverka den tysta staten, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST i ett pressmeddelande.

Anställda har med stöd av en stark lagstiftning rätt att framföra kritik, men trots detta har fler än var femte avstått från att framföra kritik eller slå larm om missförhållanden. Var tionde har även blivit uppmanad att inte lämna ut information som är negativ för myndigheten, framgår det i pressmeddelandet.

Foto. Fackförbundet ST.

Fackförbundet ST menar att tystnadskulturen påverkar möjligheten att granska och ställa myndigheter till svars och förslår nu att det införs åtgärder för att motverka detta. Bland annat förslås att det inrättas en Öppenhetsombudsman med uppdrag att bevaka och förbättra arbetet kring interna demokratifrågor på statliga arbetsplatser för att komplettera Justitiekanslerns tillsynsfunktion.

 – Vi menar att utvecklingen mot en förvaltning som tar efter näringslivets arbetssätt och fokuserar alltmer på ekonomiska resultat är skadlig för den demokratiska insynen, och skapar en kultur bland de anställda som inte främjar öppenhet. Det är i mångt och mycket ett ledarskapsproblem, som i slutändan faller på regeringen att rätta till, säger Britta Lejon.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2021 00:00

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors