Företag i fokus:

Oförändrad åldersgräns för vattenskoter – Förarbevis införs

2021_12_jet-ski-2781095_1280

För tre år sedan infördes en åldersgräns på femton år för användandet av vattenskoter. Nu har åldersgränsen utvärderats av Transportstyrelsen och beslutet är att låta åldersgränsen stå kvar.

Från och med 1 maj 2022 gäller krav på att man kan uppvisa förarkort, en av anledningarna till att åldersgränsen inte höjs, menar Transportstyrelsen. 

Regeringen gav Transportstyrelsen uppdraget att genomföra en utvärdering på den åldersgräns som lagstiftades för tre år sedan, gällande åkandet av vattenskotrar. I en slutrapport till regeringen meddelar myndigheten att en höjning av åldersgränsen inte är aktuell. 

– Vi har kommit fram till att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att föreslå en höjning av åldersgränsen. Kravet på förarbevis införs 1 maj och vår bedömning är att den nya lagen behöver träda i kraft och utvärderas innan åldersgränsen eventuellt förändras, säger Erika Persson, utredare på avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.

För att erhålla förarbevis för vattenskoter behöver man delta i en två dagars utbildning samt få ett godkänt slutprov.

Myndigheten säger dock att åldersgränsen kan höjas längre fram, om det visar sig att åldersgränsen är problematisk. 

– Det finns tecken på att en höjning av åldersgränsen kan vara lämplig, säger Sjöpolisen till TT. 

En vattenskoter kan nå höga hastigheter, eftersom den har en relativt kraftig motor. Ett av flera skäl till att höja åldersgränsen, enligt de polisiära myndigheterna.

Sjöpolisen och Kustbevakningen delar uppfattningen att det finns flera belägg för att höja åldersgränsen. I Norge har åldersgränsen lagts på arton år för att åka vattenskoter, då forskning visat att ungdomar är mer riskbenägna än vuxna.

Statistisken i Sverige visar att det är vuxna människor som hamnar i flest olyckor med vattenskotrar, något som åtgärdats med strängare lagstiftning.

Sedan i somras får polisen bötfälla de som åker vattenskoter på ett onödigt störande sätt. Ett av flera alternativa initiativ till en höjning av åldersgränsen.

En högre åldersgräns i Sverige är inte aktuell i dagsläget. Samspelet mellan Transportstyrelsen, Polisen och Kustbevakningen anses vara tillräcklig, enligt Transportstyrelsens slutrapport till regeringen. 

Om behovet att höja åldersgränsen dyker upp längre fram, så får myndigheten avgöra det då.

– Vi tror att de här förändringarna gör att man kommer till rätta med en hel del av den buskörning som förekommit tidigare säsonger. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen och skulle åldersgränsen behöva höjas i en framtid är det ingenting som vi kommer att motsätta oss, säger Erika Persson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 10 december 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors