Företag i fokus:

Oförändrad åldersgräns för vattenskoter – Förarbevis införs

2021_12_jet-ski-2781095_1280

För tre år sedan infördes en åldersgräns på femton år för användandet av vattenskoter. Nu har åldersgränsen utvärderats av Transportstyrelsen och beslutet är att låta åldersgränsen stå kvar.

Från och med 1 maj 2022 gäller krav på att man kan uppvisa förarkort, en av anledningarna till att åldersgränsen inte höjs, menar Transportstyrelsen. 

Regeringen gav Transportstyrelsen uppdraget att genomföra en utvärdering på den åldersgräns som lagstiftades för tre år sedan, gällande åkandet av vattenskotrar. I en slutrapport till regeringen meddelar myndigheten att en höjning av åldersgränsen inte är aktuell. 

– Vi har kommit fram till att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att föreslå en höjning av åldersgränsen. Kravet på förarbevis införs 1 maj och vår bedömning är att den nya lagen behöver träda i kraft och utvärderas innan åldersgränsen eventuellt förändras, säger Erika Persson, utredare på avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.

För att erhålla förarbevis för vattenskoter behöver man delta i en två dagars utbildning samt få ett godkänt slutprov.

Myndigheten säger dock att åldersgränsen kan höjas längre fram, om det visar sig att åldersgränsen är problematisk. 

– Det finns tecken på att en höjning av åldersgränsen kan vara lämplig, säger Sjöpolisen till TT. 

En vattenskoter kan nå höga hastigheter, eftersom den har en relativt kraftig motor. Ett av flera skäl till att höja åldersgränsen, enligt de polisiära myndigheterna.

Sjöpolisen och Kustbevakningen delar uppfattningen att det finns flera belägg för att höja åldersgränsen. I Norge har åldersgränsen lagts på arton år för att åka vattenskoter, då forskning visat att ungdomar är mer riskbenägna än vuxna.

Statistisken i Sverige visar att det är vuxna människor som hamnar i flest olyckor med vattenskotrar, något som åtgärdats med strängare lagstiftning.

Sedan i somras får polisen bötfälla de som åker vattenskoter på ett onödigt störande sätt. Ett av flera alternativa initiativ till en höjning av åldersgränsen.

En högre åldersgräns i Sverige är inte aktuell i dagsläget. Samspelet mellan Transportstyrelsen, Polisen och Kustbevakningen anses vara tillräcklig, enligt Transportstyrelsens slutrapport till regeringen. 

Om behovet att höja åldersgränsen dyker upp längre fram, så får myndigheten avgöra det då.

– Vi tror att de här förändringarna gör att man kommer till rätta med en hel del av den buskörning som förekommit tidigare säsonger. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen och skulle åldersgränsen behöva höjas i en framtid är det ingenting som vi kommer att motsätta oss, säger Erika Persson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 10 december 2021 00:00

Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

BFCBB20B-0C3B-40CA-848D-478C8D3EC483

Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho.
Foto: Alexander Isa/Shamash Oyal

I ljuset av växande oro och anklagelser om diskriminering från Södertälje kommuns sida mot assyrier/syrianer, har Assyriska Föreningen tagit initiativ till att bjuda in Diskrimineringsombudsmannen, DO, för att diskutera dessa allvarliga anklagelser.

– Vi har fått till oss mångas upplevda berättelser. Det är dags att vi tar dessa människor på allvar, säger Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho, till Telgenytt.

Det har blivit alltmer uppenbart att frustrationen bland Södertäljes assyrier/syrianer växer. Många känner sig felaktigt utpekade och behandlade på ett orättvist sätt av kommunen, en situation som fått bred uppmärksamhet genom flera insändare och debattartiklar. Som en direkt respons på denna ökande missnöje har Assyriska Föreningen valt att agera genom att inbjuda DO till Södertälje för att diskutera den rådande situationen.

Denna utveckling följer efter en serie publika uttalanden och debattinlägg från bland andra Sanny Shamoun, Hülya Koc och Yelda Hadodo, som uttryckt sin oro över kommunens representation och agerande. De riktade särskild kritik mot Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, för hennes beskrivning av staden och i synnerhet assyrier/syrianer.

”I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten.”, skrev debattörerna.

Särskild kritik riktad mot kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Shamash Oyal

Godner kritiseras bland annat för att vid ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ha sagt att man i Södertälje ”utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.”

Dessutom har ”Initiativet för ett tryggare Södertälje”, som representerar uppemot 50 000 assyrier/syrianer, riktat skarp kritik mot politiker, tjänstemän och enskilda poliser för att på ett svepande och stigmatiserande sätt peka ut Södertäljebor som presumtiva kriminella. I artikeln lyfter bland annat den tidigare socialdemokraten Besim Aho och Birgitta Kaya, som representerar två av Sveriges största syriska kyrkor, fram att kommunen misstänkliggör en stor del av Södertäljes befolkning och därmed skapar större klyftor.

Även Sonya Aho, ordförande för Assyriska Föreningen, som har en stark röst bland folkgruppen, deltog i debatten. På torsdagseftermiddagen klockan 17:00 tar hon emot representanter från DO för att hålla en föreläsning och svara på frågor.

– Vi behöver sprida kunskap om vad diskriminering är, låta människor sätta ord på sina upplevelser. Alla upplevelser är inte diskriminering i lagens mening men kan lik väl upplevas så. Och det är något vi behöver jobba med från olika håll annars kan den frustrationen växa till ett utanförskap som inte är hälsosamt för något samhälle. Det handlar om demokrati och att alla röster ska höras och räknas, säger Sonya Aho till Telgenytt.

Läs även: Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:01
Senast uppdaterad: 5 april 2024 00:18

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors