Företag i fokus:

Oförändrad åldersgräns för vattenskoter – Förarbevis införs

2021_12_jet-ski-2781095_1280

För tre år sedan infördes en åldersgräns på femton år för användandet av vattenskoter. Nu har åldersgränsen utvärderats av Transportstyrelsen och beslutet är att låta åldersgränsen stå kvar.

Från och med 1 maj 2022 gäller krav på att man kan uppvisa förarkort, en av anledningarna till att åldersgränsen inte höjs, menar Transportstyrelsen. 

Regeringen gav Transportstyrelsen uppdraget att genomföra en utvärdering på den åldersgräns som lagstiftades för tre år sedan, gällande åkandet av vattenskotrar. I en slutrapport till regeringen meddelar myndigheten att en höjning av åldersgränsen inte är aktuell. 

– Vi har kommit fram till att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att föreslå en höjning av åldersgränsen. Kravet på förarbevis införs 1 maj och vår bedömning är att den nya lagen behöver träda i kraft och utvärderas innan åldersgränsen eventuellt förändras, säger Erika Persson, utredare på avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.

För att erhålla förarbevis för vattenskoter behöver man delta i en två dagars utbildning samt få ett godkänt slutprov.

Myndigheten säger dock att åldersgränsen kan höjas längre fram, om det visar sig att åldersgränsen är problematisk. 

– Det finns tecken på att en höjning av åldersgränsen kan vara lämplig, säger Sjöpolisen till TT. 

En vattenskoter kan nå höga hastigheter, eftersom den har en relativt kraftig motor. Ett av flera skäl till att höja åldersgränsen, enligt de polisiära myndigheterna.

Sjöpolisen och Kustbevakningen delar uppfattningen att det finns flera belägg för att höja åldersgränsen. I Norge har åldersgränsen lagts på arton år för att åka vattenskoter, då forskning visat att ungdomar är mer riskbenägna än vuxna.

Statistisken i Sverige visar att det är vuxna människor som hamnar i flest olyckor med vattenskotrar, något som åtgärdats med strängare lagstiftning.

Sedan i somras får polisen bötfälla de som åker vattenskoter på ett onödigt störande sätt. Ett av flera alternativa initiativ till en höjning av åldersgränsen.

En högre åldersgräns i Sverige är inte aktuell i dagsläget. Samspelet mellan Transportstyrelsen, Polisen och Kustbevakningen anses vara tillräcklig, enligt Transportstyrelsens slutrapport till regeringen. 

Om behovet att höja åldersgränsen dyker upp längre fram, så får myndigheten avgöra det då.

– Vi tror att de här förändringarna gör att man kommer till rätta med en hel del av den buskörning som förekommit tidigare säsonger. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen och skulle åldersgränsen behöva höjas i en framtid är det ingenting som vi kommer att motsätta oss, säger Erika Persson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 10 december 2021 00:00

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors