Företag i fokus:

Oförändrad åldersgräns för vattenskoter – Förarbevis införs

2021_12_jet-ski-2781095_1280

För tre år sedan infördes en åldersgräns på femton år för användandet av vattenskoter. Nu har åldersgränsen utvärderats av Transportstyrelsen och beslutet är att låta åldersgränsen stå kvar.

Från och med 1 maj 2022 gäller krav på att man kan uppvisa förarkort, en av anledningarna till att åldersgränsen inte höjs, menar Transportstyrelsen. 

Regeringen gav Transportstyrelsen uppdraget att genomföra en utvärdering på den åldersgräns som lagstiftades för tre år sedan, gällande åkandet av vattenskotrar. I en slutrapport till regeringen meddelar myndigheten att en höjning av åldersgränsen inte är aktuell. 

– Vi har kommit fram till att det i nuläget inte finns tillräckliga skäl att föreslå en höjning av åldersgränsen. Kravet på förarbevis införs 1 maj och vår bedömning är att den nya lagen behöver träda i kraft och utvärderas innan åldersgränsen eventuellt förändras, säger Erika Persson, utredare på avdelning Sjö- och luftfart på Transportstyrelsen.

För att erhålla förarbevis för vattenskoter behöver man delta i en två dagars utbildning samt få ett godkänt slutprov.

Myndigheten säger dock att åldersgränsen kan höjas längre fram, om det visar sig att åldersgränsen är problematisk. 

– Det finns tecken på att en höjning av åldersgränsen kan vara lämplig, säger Sjöpolisen till TT. 

En vattenskoter kan nå höga hastigheter, eftersom den har en relativt kraftig motor. Ett av flera skäl till att höja åldersgränsen, enligt de polisiära myndigheterna.

Sjöpolisen och Kustbevakningen delar uppfattningen att det finns flera belägg för att höja åldersgränsen. I Norge har åldersgränsen lagts på arton år för att åka vattenskoter, då forskning visat att ungdomar är mer riskbenägna än vuxna.

Statistisken i Sverige visar att det är vuxna människor som hamnar i flest olyckor med vattenskotrar, något som åtgärdats med strängare lagstiftning.

Sedan i somras får polisen bötfälla de som åker vattenskoter på ett onödigt störande sätt. Ett av flera alternativa initiativ till en höjning av åldersgränsen.

En högre åldersgräns i Sverige är inte aktuell i dagsläget. Samspelet mellan Transportstyrelsen, Polisen och Kustbevakningen anses vara tillräcklig, enligt Transportstyrelsens slutrapport till regeringen. 

Om behovet att höja åldersgränsen dyker upp längre fram, så får myndigheten avgöra det då.

– Vi tror att de här förändringarna gör att man kommer till rätta med en hel del av den buskörning som förekommit tidigare säsonger. Samtidigt är det viktigt att följa utvecklingen och skulle åldersgränsen behöva höjas i en framtid är det ingenting som vi kommer att motsätta oss, säger Erika Persson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 10 december 2021 00:00

Södertälje klättrar i ranking i tillväxtindex

Södertälje kommun - FOTO.Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Södertälje har klättrat i rankingen över snabbast växande kommuner i länet och hamnar på tredje plats i tillväxtindex för 2023. Indexet tas fram av kreditupplysningsföretaget Syna och bygger på en årlig granskning av samtliga svenska aktiebolags bokslut.

– Vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst, säger Liberalernas gruppledare säger Metin Hawsho.

2023 hade 246 företag i Södertälje uppfyllt kriterierna för tillväxt vad gäller ökad omsättning, nyanställningar och redovisad vinst. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) ser rankingen som ett tecken på att näringslivet i kommunen går framåt.

– Att så många som möjligt har en trygg anställning och är med och bidrar med skattepengar till välfärden – det är viktigt, säger hon.

Metin Hawsho, Liberalarna: – ”Företagen levererar trots dåliga förutsättningar”

Kommunen har gått från femtonde plats 2021 och sjunde plats 2022 till tredje plats i Stockholms län i år. Jonas Karlsson, näringslivschef i Södertälje, menar att tredjeplatsen visar på att många lokala företag tagit sig ur pandemin och trots lågkonjunkturen lyckats växa och anställa. Han pekar på Södertäljes starka entreprenörsanda som möjliga förklaringar till framgången.

– Det kan vara så att företagare drar nytta av sitt strategiska läge i tillväxtregionen Stockholm och är duktiga på att anpassa sin verksamhet efter kundens behov, säger Jonas Karlsson.

Liberalerna Södertälje ser positivt på den fina utvecklingen i tillväxtrankingen, men betonar att det inte är kommunens förtjänst utan företagarnas. AB Syna undersöker och rankar varje år hur företagen presterar i alla kommuner och i rankingen klättrar kommunen till plats tre i Stockholms län. När mycket annat går åt fel håll i Södertälje är det extra glädjande att näringslivet levererar menar Liberlarna.

– Det är positivt att Södertäljes företag klättrar i tillväxtrankingen men vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst. Näringslivsklimatet är fortfarande alldeles för dåligt i Södertälje, företagen levererar trots dåliga förutsättningar, inte på grund av dem, säger Metin Hawsho (L)

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 18:50

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors