Företag i fokus:

Eldsjälen Petra Jacob satsar på ungdomar i utsatta områden – ”Görs alldeles för lite”

2021_12_Petra.J-scaled

Grundaren Petra Jacob. Foto: Alex Ataseven.

Projektet som startades 2020 i Lina Hage hade 40 barn, idag, 1,5 år senare, har eldsjälen Petra Jacob lyckats locka till sig över 200 ungdomar i utsatta områden.

Idag har projektet, Lebi Skol IF, 29 ungdomsledare på tre områden som hjälper till att bedriva verksamheten. Syftet är att öka möjligheterna för idrotts- och föreningsliv för barn i utsatta områden.

I samarbete med Ronnaskolan och rektorn Henrik Ljungqvist har Lebi Skol IF nått ut till över 200 barn sammanlagt. Utöver att träna barn i idrott för att öka hälsan har föreningen även utbildat ett tjugotal ungdomar till att bli ungdomsledare inom verksamheten. 

– Känner mig så stolt att vi lyckats bygg upp något som är ligger i linje med dagens samhällsstruktur och samhällsutmaningar, säger grundaren Petra Jacob till Telgenytt.

Målet är att etablera verksamheten i fem olika områden i Södertälje och för tillfället har föreningen etablerat sig i Lina och Ronna, med sikte på att starta i Geneta härnäst.

Grundaren Petra Jacob säger att metoderna som används i verksamheten fungerar väl och att resultaten hittills varit goda, samt att jämlikheten har ökat i områden som föreningen är aktiv i. 

– Det är häftigt och se att vår metod som vi grundat och arbetar efter funkar på riktigt. För oss är det viktigt att etablera oss och arbeta aktivt i respektive område dels för att nå ut till barn och familjer men också möjliggöra stadsdelsidrott som gör det möjligt för alla att delta oavsett bakgrund, ekonomi eller andra saknade förutsättningar, säger Petra Jacob till Telgenytt.

Petra beskriver Lebi Skol IF som ett nödvändigt innovativ. Något som länge behövts, anser Petra, men som beslutsfattarna i Södertälje gjort alldeles för lite i.

– Generellt så tycker jag att det görs alldeles för lite för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden i Södertälje. Det kanske görs lite här och där men jag saknar en långsiktigt plan för att inkludera barn och unga på riktigt. Nu har vi startat ett movement i Södertälje som bygger på att integrera flera genom idrott och föreningsliv, säger hon.

Vidare berättar Petra att hon ser idrott och föreningsliv som en självklar integrationsmiljö för barn och unga i Södertälje. 

– Vi vet att föreningslivet är en katalysator till att påskynda integrationsprocessen, men trots riktig föreningsliv är det för många barn och unga som är föreningslösa. Det är inte för att dem inte vill idrotta utan snarare saknar förutsättningarna att ingå i ett svenskt traditionellt föreningsliv.

Nästa år fortsätter alltså Lebi Skol IF att etablera sig i Södertälje för att fler ungdomar ska få förbättrade möjligheter till kvalitativ träning samt ett utvecklat föreningsliv.

Förhoppningen är att beslutsfattare får insikt i att det går att nå ut till barn och unga i Södertälje, vilket Petra anser att Lebi Skol IF har visat. 

– Varför jag valde att grunda Lebi skol IF är för att jag brinner för barn och ungas välmående och vill se ett inkluderande samhälle. Lebi skol IF blev svaret på tal till beslutsfattare, kommuner, institutioner och övriga organisationer som alla hade ett gemensamt svar – Att dem inte når ut till barn och familjer i socioekonomiska utsatta områden. Det går, det är möjligt för det har vi visat, men frågan är snarare om man vill och om man vet hur man ska gå tillväga, avsluta Petra Jacob.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 21 december 2021 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors