Företag i fokus:

Eldsjälen Petra Jacob satsar på ungdomar i utsatta områden – ”Görs alldeles för lite”

2021_12_Petra.J-scaled

Grundaren Petra Jacob. Foto: Alex Ataseven.

Projektet som startades 2020 i Lina Hage hade 40 barn, idag, 1,5 år senare, har eldsjälen Petra Jacob lyckats locka till sig över 200 ungdomar i utsatta områden.

Idag har projektet, Lebi Skol IF, 29 ungdomsledare på tre områden som hjälper till att bedriva verksamheten. Syftet är att öka möjligheterna för idrotts- och föreningsliv för barn i utsatta områden.

I samarbete med Ronnaskolan och rektorn Henrik Ljungqvist har Lebi Skol IF nått ut till över 200 barn sammanlagt. Utöver att träna barn i idrott för att öka hälsan har föreningen även utbildat ett tjugotal ungdomar till att bli ungdomsledare inom verksamheten. 

– Känner mig så stolt att vi lyckats bygg upp något som är ligger i linje med dagens samhällsstruktur och samhällsutmaningar, säger grundaren Petra Jacob till Telgenytt.

Målet är att etablera verksamheten i fem olika områden i Södertälje och för tillfället har föreningen etablerat sig i Lina och Ronna, med sikte på att starta i Geneta härnäst.

Grundaren Petra Jacob säger att metoderna som används i verksamheten fungerar väl och att resultaten hittills varit goda, samt att jämlikheten har ökat i områden som föreningen är aktiv i. 

– Det är häftigt och se att vår metod som vi grundat och arbetar efter funkar på riktigt. För oss är det viktigt att etablera oss och arbeta aktivt i respektive område dels för att nå ut till barn och familjer men också möjliggöra stadsdelsidrott som gör det möjligt för alla att delta oavsett bakgrund, ekonomi eller andra saknade förutsättningar, säger Petra Jacob till Telgenytt.

Petra beskriver Lebi Skol IF som ett nödvändigt innovativ. Något som länge behövts, anser Petra, men som beslutsfattarna i Södertälje gjort alldeles för lite i.

– Generellt så tycker jag att det görs alldeles för lite för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden i Södertälje. Det kanske görs lite här och där men jag saknar en långsiktigt plan för att inkludera barn och unga på riktigt. Nu har vi startat ett movement i Södertälje som bygger på att integrera flera genom idrott och föreningsliv, säger hon.

Vidare berättar Petra att hon ser idrott och föreningsliv som en självklar integrationsmiljö för barn och unga i Södertälje. 

– Vi vet att föreningslivet är en katalysator till att påskynda integrationsprocessen, men trots riktig föreningsliv är det för många barn och unga som är föreningslösa. Det är inte för att dem inte vill idrotta utan snarare saknar förutsättningarna att ingå i ett svenskt traditionellt föreningsliv.

Nästa år fortsätter alltså Lebi Skol IF att etablera sig i Södertälje för att fler ungdomar ska få förbättrade möjligheter till kvalitativ träning samt ett utvecklat föreningsliv.

Förhoppningen är att beslutsfattare får insikt i att det går att nå ut till barn och unga i Södertälje, vilket Petra anser att Lebi Skol IF har visat. 

– Varför jag valde att grunda Lebi skol IF är för att jag brinner för barn och ungas välmående och vill se ett inkluderande samhälle. Lebi skol IF blev svaret på tal till beslutsfattare, kommuner, institutioner och övriga organisationer som alla hade ett gemensamt svar – Att dem inte når ut till barn och familjer i socioekonomiska utsatta områden. Det går, det är möjligt för det har vi visat, men frågan är snarare om man vill och om man vet hur man ska gå tillväga, avsluta Petra Jacob.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 21 december 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors