Företag i fokus:

Eldsjälen Petra Jacob satsar på ungdomar i utsatta områden – ”Görs alldeles för lite”

2021_12_Petra.J-scaled

Grundaren Petra Jacob. Foto: Alex Ataseven.

Projektet som startades 2020 i Lina Hage hade 40 barn, idag, 1,5 år senare, har eldsjälen Petra Jacob lyckats locka till sig över 200 ungdomar i utsatta områden.

Idag har projektet, Lebi Skol IF, 29 ungdomsledare på tre områden som hjälper till att bedriva verksamheten. Syftet är att öka möjligheterna för idrotts- och föreningsliv för barn i utsatta områden.

I samarbete med Ronnaskolan och rektorn Henrik Ljungqvist har Lebi Skol IF nått ut till över 200 barn sammanlagt. Utöver att träna barn i idrott för att öka hälsan har föreningen även utbildat ett tjugotal ungdomar till att bli ungdomsledare inom verksamheten. 

– Känner mig så stolt att vi lyckats bygg upp något som är ligger i linje med dagens samhällsstruktur och samhällsutmaningar, säger grundaren Petra Jacob till Telgenytt.

Målet är att etablera verksamheten i fem olika områden i Södertälje och för tillfället har föreningen etablerat sig i Lina och Ronna, med sikte på att starta i Geneta härnäst.

Grundaren Petra Jacob säger att metoderna som används i verksamheten fungerar väl och att resultaten hittills varit goda, samt att jämlikheten har ökat i områden som föreningen är aktiv i. 

– Det är häftigt och se att vår metod som vi grundat och arbetar efter funkar på riktigt. För oss är det viktigt att etablera oss och arbeta aktivt i respektive område dels för att nå ut till barn och familjer men också möjliggöra stadsdelsidrott som gör det möjligt för alla att delta oavsett bakgrund, ekonomi eller andra saknade förutsättningar, säger Petra Jacob till Telgenytt.

Petra beskriver Lebi Skol IF som ett nödvändigt innovativ. Något som länge behövts, anser Petra, men som beslutsfattarna i Södertälje gjort alldeles för lite i.

– Generellt så tycker jag att det görs alldeles för lite för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden i Södertälje. Det kanske görs lite här och där men jag saknar en långsiktigt plan för att inkludera barn och unga på riktigt. Nu har vi startat ett movement i Södertälje som bygger på att integrera flera genom idrott och föreningsliv, säger hon.

Vidare berättar Petra att hon ser idrott och föreningsliv som en självklar integrationsmiljö för barn och unga i Södertälje. 

– Vi vet att föreningslivet är en katalysator till att påskynda integrationsprocessen, men trots riktig föreningsliv är det för många barn och unga som är föreningslösa. Det är inte för att dem inte vill idrotta utan snarare saknar förutsättningarna att ingå i ett svenskt traditionellt föreningsliv.

Nästa år fortsätter alltså Lebi Skol IF att etablera sig i Södertälje för att fler ungdomar ska få förbättrade möjligheter till kvalitativ träning samt ett utvecklat föreningsliv.

Förhoppningen är att beslutsfattare får insikt i att det går att nå ut till barn och unga i Södertälje, vilket Petra anser att Lebi Skol IF har visat. 

– Varför jag valde att grunda Lebi skol IF är för att jag brinner för barn och ungas välmående och vill se ett inkluderande samhälle. Lebi skol IF blev svaret på tal till beslutsfattare, kommuner, institutioner och övriga organisationer som alla hade ett gemensamt svar – Att dem inte når ut till barn och familjer i socioekonomiska utsatta områden. Det går, det är möjligt för det har vi visat, men frågan är snarare om man vill och om man vet hur man ska gå tillväga, avsluta Petra Jacob.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 21 december 2021 00:00

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors