Företag i fokus:

Kommunen utför bakgrundskontroller för att utesluta oseriösa byggaktörer

2021_12_266335363_644955436673171_516850790624448064_n

Illustration / Bild: Södertälje kommun/Alex Ataseven.

Nu uppdaterar Södertälje kommun den policy som infördes 2016 för utesluta oseriösa byggaktörer.

En kompletterad version har tagits fram när kommunal mark ska säljas eller överlåtas. Det framgår i ett pressmeddelande på kommunens hemsida.

För fem år sedan reglerade Södertälje kommunen allt från vilka metoder som tillämpar vid tilldelning av mark, villkor vid markanvisningar och markköp, till vilka krav som ställs på exploatörer som kommunen träffar avtal med.

Krav som enligt kommunen omfattar ”ekonomisk stabilitet, bebyggelse av god kvalitet och hållbart byggande”.

– Kraven på exploatören ställs alltid utifrån det aktuella projektet. Den kanske främsta anledningen till att ett bolag inte går vidare i processen är att de inte kan bevisa att de har den erfarenhet och kompetens som behövs för projektet. En annan anledning kan också vara att det inte går att härstamma tilltänkt finansiering, säger Annika Olsson, som är mark- och exploateringsingenjör på Samhällsbyggnadskontoret, på Södertälje kommuns hemsida.

Utbetalningar till PEAB på paus tills redovisning klarnar.

Kanaltorget, som byggdes av PEAB, blir cirka 35 miljoner dyrare än vad Södertäljes kommun beräknade. Illustration: Södertälje kommun

Enligt Olsson dök flertalet nya aktörer på marknaden i samband med att efterfrågan på mark växte sig större runt 2014-2015.

– Några exploateringsprojekt höll inte den kvalitet som vi hade hoppats på, exempelvis såg vi brister under byggtiden och på byggarbetsplatser. Dessutom motsvarade de färdiga bostädernas kvalitet inte våra förväntningar. Det var då vi bestämde oss för att ta fram en förstärkt markanvisningspolicy med hårdare krav på ekonomisk stabilitet och referensprojekt.

En så kallad ”motpartsgranskning” genomförs av kommunen på en tilltänkt exploatör inför markanvisning eller markköp. En omfattade kontroll genomförs där kommunen tittat på exploatörens ägarförhållande/koncernstruktur, bolagets ekonomi och finansiering, att verksamheten och tidigare projekt är fri från tvister och brottsmisstanke, samt att bolaget har rätt erfarenhet och kompetens för att utföra det aktuella projektet.

– Efter att vi började tillämpa den nya policyn såg vi färre förfrågningar från oseriösa aktörer och istället såg vi fler och fler förfrågningar från etablerade företag, både stora och små. Kanske är effekten av vår policy att den fungerar avskräckande för oseriösa aktörer, de vill helt enkelt inte ta risken att bli granskade, säger Annika Olsson.

Slussbygget 6 år försenat och kostar totalt 3,8 miljarder kronor – 1,9 miljarder dyrare än planerat.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 23 december 2021 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors