Företag i fokus:

Södertälje Citys julmarknad är tillbaka – Uppskattas av oerhört många

2021_12_2D8E63E5-1583-46AC-9BA9-7E12882DD6B0

Foto: Södertälje City.

Sedan 1990-talet har julmarknad varit en central del i Södertäljes julfirande som uppskattas av oerhört många Södertäljebor.

2020 satt pandemin stopp för den årliga traditionen, men i år var den uppskattade julmarknaden tillbaka igen, mellan 16 december till 23 december.

Julmarknaden på storgatan är en populär plats för Södertäljebor att vara på. Erna Nilsson, som årligen är på plats med sin verksamhet, uppskattar att Södertälje anordnar julmarknader i staden.

– Förra året var det tråkigt att vi inte fick någon julmarknad på grund av pandemin, men det här året är julmarknaden tillbaka och jag tycker att det är bra, det livar upp Södertälje, säger Erna Nilsson till Telgenytt.

Något som centrumchefen Aljosa Lagumdzija håller med om. Han menar att syftet med julmarknaden är att försöka få ett nytt liv i Södertälje Centrum.

– Vi försöker få ett nytt liv i Södertälje under julen och detta är något som vi försöker att göra med hjälp av julmarknaden, hävdar Lagumdzija. Med julmarknaden vill vi att människor ska kunna uppleva julen på ett bättre sätt och få en fin upplevelse i centrum säger han.

Under julmarknaden uppmuntrades det att bära munskydd, något som Nilsson tycker att fler borde vara bättre på. förbättras under julmarknaden är att uppmuntra folk att ta på sig munskydd, ta hänsyn och hålla avstånd.

 – Jag tycker det är bra att människor bär munskydd för att vi ska ta hand om varandra, men det finns fortfarande en minoritet som inte tar på sig munskydd eller håller avstånd. Dessa människor borde uppmuntras att göra det, säger han. 

Nilsson får medvind av Lagumdzija som tycker att det är extra viktigt med tanke på den ökade smittspridningen i Sverige. Samtidigt betonar han att det endast är rekommendationer och inga restriktioner.

– Jag tycker att det är bra att man håller avstånd mellan varandra och tar på sig munskydd. Vi gör vår bästa, men eftersom att det är rekommendationer från Folkhälsomyndigheten så kan vi inte tvinga människor att ta på sig munskydd, menar Lagumdzija. 

Text / Foto: Suaod Tawkatli.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 december 2021 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors