Företag i fokus:

Många kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer missas idag

2021_12_267200979_706483533611311_7954993839278245943_n

Kvinnliga bärare av sjukdomsorsakande varianter i generna BRCA1 och BRCA2 har en kraftigt förhöjd risk att insjukna i bröst- och äggstockscancer i ung ålder. Att denna risk kan minskas väsentligt med riskreducerande mastektomi och salpingooforektomi är fastställt.

Trots att dessa åtgärder för att minska risken för bröst- och äggstockscancer finns, och därmed möjligheten att rädda liv, visar flera studier att färre än 50 procent av alla BRCA1/2-bärare är identifierade. 

I en översiktsstudie från tidigare i år kartlagdes möjliga orsaker till att genetisk testning inte används i önskad utsträckning, vilka bland annat inkluderade brist på resurser, bristande medvetenhet om ärftlig cancer hos både vårdgivare och patienter samt svårighet för vårdgivare att tolka riktlinjer på grund av deras höga komplexitet.

Ytterligare en bidragande orsak är att en stor andel oidentifierade bärare inte uppfyllt kriterierna för familjebaserad genetisk testning, vilket är den metod som används inom vården för att selektera fram individer som ska erbjudas genetisk testning.

Både bärare, samt de med förhöjd familjär risk för bröstcancer, kan även fångas upp i primärvården.

Metoden förutsätter ungt insjuknande (bröstcancer ≤ 40 års ålder) eller en familjehistoria av cancer. I vissa släkter kommer dock familjehistoria att saknas, vilket kan ske i släkter med få familjemedlemmar, vid adoption, invandring, arv via män, eller vid nya (de novo) varianter.

I vissa släkter pratas det inte heller om cancer, vilket gör att nödvändig information saknas. Forskningen visar även att de rekommendationer som finns inte heller följs till önskvärd grad. En svensk studie visade till exempel att endast 64 procent av kvinnorna i södra Sverige som insjuknat i bröstcancer vid 35 års ålder eller yngre remitterades vidare för ärftlighetsutredning. 

Hur kan vi identifiera fler kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer? 

Att bredda kriterierna för testning för att identifiera fler bärare har föreslagits. Exempelvis skulle genetisk testning av BRCA1 och BRCA2 (samt övriga gener som ingår i den kliniska panelen för ärftlig bröstcancer) kunna erbjudas i ett bredare åldersintervall för de som insjuknar i bröstcancer, alternativt för alla som insjuknar i bröstcancer. Därmed skulle fler kunna testas och samtidigt skulle komplexiteten i nuvarande riktlinjer minska. 

Populationsbaserad genetisk testning, det vill säga testning av friska individer, är en annan möjlighet för att identifiera fler bärare. Genetisk testning av BRCA1 och BRCA2 hos alla friska kvinnor ≥ 30 år har visats vara kostnadseffektivt och kostnadsbesparande, framför allt i höginkomstländer. Nackdelen med denna typ av testning är att den i dagsläget genererar ett stort antal varianter med oklar signifikans (VUS). 

Som samhälle har vi mycket att vinna på att fånga upp kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer.

Utbildning av vårdgivare och patienter är ytterligare en viktig aspekt för att identifiera fler bärare. Inom cancervården finns det stora möjligheter att fånga upp potentiella bärare genom att fråga patienter om de har en familjehistoria av cancer.

Både bärare, samt de med förhöjd familjär risk för bröstcancer, kan även fångas upp i primärvården. I en amerikansk forskningsstudie kunde man med hjälp av ett screeningformulär, som delades ut i samband med mammografiundersökning, identifiera kvinnor som uppfyllde kriterierna för att remitteras till en ärftlighetsutredning.

Flera av dessa visade sig vara bärare av en sjukdomsorsakande variant i BRCA1 eller BRCA2 eller hade en familjär risk som motiverade utökade bröstkontroller. För att fånga upp yngre kvinnor skulle motsvarande screeningformulär kunna implementeras i samband med screening för livmoderhalscancer. Även om denna typ av screeningformulär troligen kommer att leda till att fler bärare fångas upp så kvarstår problemen med den familjebaserade metoden som berörs ovan. 

Som samhälle har vi mycket att vinna på att fånga upp kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer, både i form av minskade vårdkostnader och minskat personligt lidande. Detta i sin tur kan nås med förhållandevis enkla metoder genom att tillgängliggöra genetisk testning till fler. 

  • Anna Hellquist, medicine doktor, genetisk vägledare på iCellate Medical AB samt forskningssamordnare på institutionen för Kvinnor och barns hälsa på Karolinska Institutet i Stockholm. 
  • Eva Rudd, specialistläkare i klinisk genetik, medicine doktor, klinisk genetiker på iCellate Medical AB.
  • Eventulla jäv: Författarna arbetar på iCellate Medical AB som är ett företag som säljer genetisk testning för ärftlig cancer till privatpersoner. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2021 00:00
Senast uppdaterad: 30 december 2021 00:00

Då öppnar den nya fritidsgården i Ronna

ronna-fritidsgard-2

Foto: Shamash Oyal

Aktivitetshuset i Ronna, en ny samlingspunkt för barn och unga i Södertälje, planeras öppna i augusti 2024. För närvarande är kommunen i full gång med att förbereda allt inför invigningen.

Aktivitetshuset Mosaik i Ronna, Södertälje, som öppnar den 19 augusti 2024, har byggts av Telge Fastigheter. Mosaik, som fått sitt namn från en tävling, är en ny mötesplats för barn och unga där de kan engagera sig i en rad kultur- och fritidsaktiviteter.

(Annonslänk)

Huset, som är 1 000 kvadratmeter stort och kostade 100 miljoner kronor, kommer att innehålla verksamheter från lokala föreningar samt möjligheter till bland annat digitalt och traditionellt hantverk, sporter som basket och musikrelaterade evenemang som konserter.

Maria Lindeberg, chef för Kultur- och fritidskontoret, understryker att detta är en betydande satsning på Södertäljes yngre invånare. En viktig aspekt av planeringen är att upprätthålla en dialog med lokala föreningar för att säkerställa att aktiviteterna möter behoven hos barn och ungdomar i åldersgruppen 10–17 år.

– Genom att öppna Mosaik kan vi ge barn och unga ännu större möjligheter att hitta nya intressen, prova nya saker och skapa värdefulla relationer både med varandra och vuxna. Vi hoppas att alla de verksamheter som kommer rymmas där, ska ge dem oförglömliga upplevelser som de kan ha glädje av hela livet, säger Lindeberg

Fritidsgården Mosaik i Ronna.
Foto: Shamash Oyal

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 maj 2024 20:31

Johansson och SSK skiljs åt: ”Ingen dialog”

ndhl-loven---ssk-220224-9487jpg_53548093570_o

Robert Johansson
Foto: Patric Gill

På fredagen kommunicerade Södertälje Sportklubb att Robert Johansson som de tre senaste säsongerna varit tränare för SSK:s damlag lämnar klubben.

Det var egentligen ingen diskussion eller dialog alls utan klubben ville inte förlänga, säger Johansson om uppbrottet med SSK.

Det var ett tag sedan säsongen tog slut och ett besked har dröjt, kanske lite för länge.

– Lite lång process med två månader för att ta ett beslut. Men det är som det är och inga hard feelings. 

Och Johansson hoppas på ett fortsatt framgångsrikt damlag i Södertälje Sportklubb.

– Hoppas bara satsningen fortsätter mot SDHL. Nu är en bra grund lagd och vi har gjort ett stort avtryck i Dam- hockeyvärlden, speciellt sista säsongen nu. 

Vad händer nu?

– Nu ska jag bara vara ledig och ta det lugnt efter tre år med dubbla jobb och hockey i huvudet 24/7. Sedan får jag se om det dyker upp något och eventuellt ta ställning till det då.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2024 20:33
Senast uppdaterad: 18 maj 2024 20:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors