Företag i fokus:

Nya lagar införs från och med idag – Det här gäller

2022_01_216362C1-1C8F-4E64-AD1E-F598471E1976

Bild: Pixabay.

Från och med idag, den 1 januari 2022, träder nya lagar i kraft. Bland annat slopas straffrabatten för unga och stärkta förutsättningar för hbtqi-personer införs.

Här är några lagändringar som träder i kraft från och med den första januari 2022

Straffrabatten slopas för unga myndiga vid allvarlig brottslighet.

Innebär att straffreduktionen för personer i åldern 18–20 år slopas om brottet har ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer. Det handlar exempelvis om rån, grov misshandel och våldtäkt.

Långsiktig styrning av länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Enligt förordningen ska det vid varje länsstyrelse finnas en samordningsfunktion för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. 

Stärkta förutsättningar för mötesplatser för hbtqi-personer.

Genom ändringarna kommer stöd att kunna ges även för insatser som syftar till att främja fysiska och digitala mötesplatser för hbtqi-personer.

Möjligheterna att använda tidiga förhör utökas.

Ändringarna innebär att möjligheterna att använda berättelser som lämnats vid tidiga förhör utökas. Det handlar bland annat om utökade möjligheter att tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis, att ta upp bevis i domstol före huvudförhandling och att använda vittnesattester som bevis.

Stärkt skydd för hyresgäster i utsatta situationer.

Ändringarna innebär bland annat att det införs en möjlighet i bostadsförvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen.

Ny befogenhet att göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål.

innebär att polisen får en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte göra husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål (till exempel explosiva varor) i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Befogenheten får användas i situationer där risken framstår som stor att sådana föremål ska användas vid våldsbrott.

Visselblåsardirektivet ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen

Åtgärder för en hållbar användning av engångsplast.

Ett förbud införs för bestick, sugrör, ballongpinnar, tops, omrörare för drycker, muggar som består av mer än 15 procent plast, tallrikar samt muggar och matlådor av expanderad polystyren. Förordningarna förbjuder också användning av konfetti utomhus och innebär att den som serverar mat eller dryck i en engångsmugg eller matlåda ska erbjuda en möjlighet att få maten eller drycken serverad i ett flergångsalternativ.

Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen.

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt 35 ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. 

Reklamskatten avskaffas helt.

Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer.

Straffansvar införs för ringa nedskräpningsförseelse m.m.

Det innebär att undantaget för ringa nedskräpningsförseelse tas bort från den 1 januari 2022. Det blir straffbart med böter på 800 kronor att kasta bort en cigarettfimp, ett kolapapper, ett tuggummi eller liknande.

Rätt till statlig ersättning vid skada orsakad av vaccin mot covid-19.

Staten ska betala ersättning för personskada som med övervägande sannolikhet har orsakats av godkänt vaccin mot covid-19 som har tillhandahållit i Sverige

Fakta: Regeringen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2022 00:00

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors