Företag i fokus:

Här samlar barnen pengar till Barncancerfonden

2022_01_268645123_3196068280623282_8008804906353882223_n-1236x800-1

Varje år innan terminens avslutning arrangerar Fornbackaskolans fritidshem en julmarknad som hålls på skolgården.

2020 satte pandemin käppar i hjulet och fritidshemmet tvingades att ställa, men julen 2021 öppnade man upp med försiktighet och med följt myndigheternas rekommendationer.

Syftet med skolans julmarknaden är att stötta Barncancerfonden i sitt arbete genom att personal och elever tillsammans bland annat bakar bakelser och fina armband. Häften av inkomsterna skänks till Barncancerfonden.

Telgenytt var på plats och träffade bland annat fritidspedagogen Polos Yousif som arbetar på skolan och berättar om att skolans populära julmarknaden har funnits i många år. En julmarknads som började med en gemensam aktivitet för att stärka gemenskapen mellan fritidsavdelningarna till att Barncancerfonden kom in i bilden 2018.

Polos Yousif, fritidspedagog på Fornbackaskolan.

– Vi vill lyfta fram goda sakerna vi kan göra för varandra i samhället istället för det negativa media visar upp idag.
Så vi började arbeta förebyggande och siktade på att träffa känslan man får när en god gärning görs eller bara är snäll helt enkelt. Vi försöker förmedla känslan av hur man mår när man gör en god gärning, men även visa världen vi lever i, att det finns barn som inte har det lika bra som oss, säger Polos Yousif till Telgenytt.

– Vi fritidspedagoger presenterade idén till eleverna och fick en positiv respons. Lokala företagare hörde om idén och började sponsra oss med diverse saker. Det ena ledde till det andra och här står vi tre år senare, berättar Polos.

Julmarknaden på Fornbackaskolan.

Och responsen är fantastiskt. Skolan får positiv respons och tilldelas diplom från Barncancerfonden varje år för sitt engagemang. Föräldrar i närområdet, som besökte julmarknaden beundrar personalen och barnens arbete.

– Visionen är att kunna göra den större med tiden och att alla barn i området ska kunna vara med, ingen ska känna sig exkluderad, säger Polos.

Kommer ni att fortsätta med Julmarknaden framöver?


– Vi kommer absolut fortsätta med julmarknaden så länge det går och så länge vi ser att det finns intresse från eleverna. Om en elev påverkas positivt av detta så är vi mer än nöjda. Tack var lokala företagare och privatpersoner så har vi lyckats hålla lottning där barn och vuxna kan vinna fina presenter inför jul. Fornbackaskolan ligger i Fornhöjden där medelinkomsten inte är så hög. Att kunna vinna en biobiljett eller ett TV-spel inför jul kan göra stor skillnad.

– För oss som jobbar här blir det en tresidig vinst. Vi skänker pengar till Barncancerfonden, vi lottar ut presenter och främst att vi visar eleverna att man mår mycket bättre som människa när man gör något snällt. Majoriteten av barnen vill vara coola, men jag tror de har svårt att förstå innebörden av ordet. Här säger vi; ”är man snäll så är man cool”, säger Polos.

9-årigen Annabella Jajo var en av flera barn som var med och förberedde inför julmarknaden.

Hon berättar att skolans åriga julmarknad betyder oerhört mycket för henne och betonar hur viktigt arbetet är för barn med cancer.

– Julmarknaden betyder en jättestor sak med tanke på att vi samlar pengar till Barncancerfonden. De är sjuka så vi försöker att samla in så mycket pengar som möjligt, berättar Annabella Jajo till Telgenytt.

– Jag tycker det coola med det hela är att vi har döpt julmarknaden till ”Av barn till barn” och att vi samlar in jättemycket pengar. Jag vet att det kommer betyda jättemycket för de barnen som har cancer, avslutar Annabella.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 3 januari 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors