Företag i fokus:

Här samlar barnen pengar till Barncancerfonden

2022_01_268645123_3196068280623282_8008804906353882223_n-1236x800-1

Varje år innan terminens avslutning arrangerar Fornbackaskolans fritidshem en julmarknad som hålls på skolgården.

2020 satte pandemin käppar i hjulet och fritidshemmet tvingades att ställa, men julen 2021 öppnade man upp med försiktighet och med följt myndigheternas rekommendationer.

Syftet med skolans julmarknaden är att stötta Barncancerfonden i sitt arbete genom att personal och elever tillsammans bland annat bakar bakelser och fina armband. Häften av inkomsterna skänks till Barncancerfonden.

Telgenytt var på plats och träffade bland annat fritidspedagogen Polos Yousif som arbetar på skolan och berättar om att skolans populära julmarknaden har funnits i många år. En julmarknads som började med en gemensam aktivitet för att stärka gemenskapen mellan fritidsavdelningarna till att Barncancerfonden kom in i bilden 2018.

Polos Yousif, fritidspedagog på Fornbackaskolan.

– Vi vill lyfta fram goda sakerna vi kan göra för varandra i samhället istället för det negativa media visar upp idag.
Så vi började arbeta förebyggande och siktade på att träffa känslan man får när en god gärning görs eller bara är snäll helt enkelt. Vi försöker förmedla känslan av hur man mår när man gör en god gärning, men även visa världen vi lever i, att det finns barn som inte har det lika bra som oss, säger Polos Yousif till Telgenytt.

– Vi fritidspedagoger presenterade idén till eleverna och fick en positiv respons. Lokala företagare hörde om idén och började sponsra oss med diverse saker. Det ena ledde till det andra och här står vi tre år senare, berättar Polos.

Julmarknaden på Fornbackaskolan.

Och responsen är fantastiskt. Skolan får positiv respons och tilldelas diplom från Barncancerfonden varje år för sitt engagemang. Föräldrar i närområdet, som besökte julmarknaden beundrar personalen och barnens arbete.

– Visionen är att kunna göra den större med tiden och att alla barn i området ska kunna vara med, ingen ska känna sig exkluderad, säger Polos.

Kommer ni att fortsätta med Julmarknaden framöver?


– Vi kommer absolut fortsätta med julmarknaden så länge det går och så länge vi ser att det finns intresse från eleverna. Om en elev påverkas positivt av detta så är vi mer än nöjda. Tack var lokala företagare och privatpersoner så har vi lyckats hålla lottning där barn och vuxna kan vinna fina presenter inför jul. Fornbackaskolan ligger i Fornhöjden där medelinkomsten inte är så hög. Att kunna vinna en biobiljett eller ett TV-spel inför jul kan göra stor skillnad.

– För oss som jobbar här blir det en tresidig vinst. Vi skänker pengar till Barncancerfonden, vi lottar ut presenter och främst att vi visar eleverna att man mår mycket bättre som människa när man gör något snällt. Majoriteten av barnen vill vara coola, men jag tror de har svårt att förstå innebörden av ordet. Här säger vi; ”är man snäll så är man cool”, säger Polos.

9-årigen Annabella Jajo var en av flera barn som var med och förberedde inför julmarknaden.

Hon berättar att skolans åriga julmarknad betyder oerhört mycket för henne och betonar hur viktigt arbetet är för barn med cancer.

– Julmarknaden betyder en jättestor sak med tanke på att vi samlar pengar till Barncancerfonden. De är sjuka så vi försöker att samla in så mycket pengar som möjligt, berättar Annabella Jajo till Telgenytt.

– Jag tycker det coola med det hela är att vi har döpt julmarknaden till ”Av barn till barn” och att vi samlar in jättemycket pengar. Jag vet att det kommer betyda jättemycket för de barnen som har cancer, avslutar Annabella.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 3 januari 2022 00:00

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors