Företag i fokus:

Här samlar barnen pengar till Barncancerfonden

2022_01_268645123_3196068280623282_8008804906353882223_n-1236x800-1

Varje år innan terminens avslutning arrangerar Fornbackaskolans fritidshem en julmarknad som hålls på skolgården.

2020 satte pandemin käppar i hjulet och fritidshemmet tvingades att ställa, men julen 2021 öppnade man upp med försiktighet och med följt myndigheternas rekommendationer.

Syftet med skolans julmarknaden är att stötta Barncancerfonden i sitt arbete genom att personal och elever tillsammans bland annat bakar bakelser och fina armband. Häften av inkomsterna skänks till Barncancerfonden.

Telgenytt var på plats och träffade bland annat fritidspedagogen Polos Yousif som arbetar på skolan och berättar om att skolans populära julmarknaden har funnits i många år. En julmarknads som började med en gemensam aktivitet för att stärka gemenskapen mellan fritidsavdelningarna till att Barncancerfonden kom in i bilden 2018.

Polos Yousif, fritidspedagog på Fornbackaskolan.

– Vi vill lyfta fram goda sakerna vi kan göra för varandra i samhället istället för det negativa media visar upp idag.
Så vi började arbeta förebyggande och siktade på att träffa känslan man får när en god gärning görs eller bara är snäll helt enkelt. Vi försöker förmedla känslan av hur man mår när man gör en god gärning, men även visa världen vi lever i, att det finns barn som inte har det lika bra som oss, säger Polos Yousif till Telgenytt.

– Vi fritidspedagoger presenterade idén till eleverna och fick en positiv respons. Lokala företagare hörde om idén och började sponsra oss med diverse saker. Det ena ledde till det andra och här står vi tre år senare, berättar Polos.

Julmarknaden på Fornbackaskolan.

Och responsen är fantastiskt. Skolan får positiv respons och tilldelas diplom från Barncancerfonden varje år för sitt engagemang. Föräldrar i närområdet, som besökte julmarknaden beundrar personalen och barnens arbete.

– Visionen är att kunna göra den större med tiden och att alla barn i området ska kunna vara med, ingen ska känna sig exkluderad, säger Polos.

Kommer ni att fortsätta med Julmarknaden framöver?


– Vi kommer absolut fortsätta med julmarknaden så länge det går och så länge vi ser att det finns intresse från eleverna. Om en elev påverkas positivt av detta så är vi mer än nöjda. Tack var lokala företagare och privatpersoner så har vi lyckats hålla lottning där barn och vuxna kan vinna fina presenter inför jul. Fornbackaskolan ligger i Fornhöjden där medelinkomsten inte är så hög. Att kunna vinna en biobiljett eller ett TV-spel inför jul kan göra stor skillnad.

– För oss som jobbar här blir det en tresidig vinst. Vi skänker pengar till Barncancerfonden, vi lottar ut presenter och främst att vi visar eleverna att man mår mycket bättre som människa när man gör något snällt. Majoriteten av barnen vill vara coola, men jag tror de har svårt att förstå innebörden av ordet. Här säger vi; ”är man snäll så är man cool”, säger Polos.

9-årigen Annabella Jajo var en av flera barn som var med och förberedde inför julmarknaden.

Hon berättar att skolans åriga julmarknad betyder oerhört mycket för henne och betonar hur viktigt arbetet är för barn med cancer.

– Julmarknaden betyder en jättestor sak med tanke på att vi samlar pengar till Barncancerfonden. De är sjuka så vi försöker att samla in så mycket pengar som möjligt, berättar Annabella Jajo till Telgenytt.

– Jag tycker det coola med det hela är att vi har döpt julmarknaden till ”Av barn till barn” och att vi samlar in jättemycket pengar. Jag vet att det kommer betyda jättemycket för de barnen som har cancer, avslutar Annabella.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 3 januari 2022 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors