Företag i fokus:

Staden som ingen bryr sig om – Ska man behöva fuska för barnens skull?

2022_01_0kDfAIPn-scaled

Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

Att föräldrar fuskar för att få in sina barn i attraktiva skolor är givetvis inte acceptabelt.

Jag är idag nöjd med barnens skola och deras lärare, men jag ställer frågan. Vad hade inte ni gjort för era barn?

Är det bara jag som regarerar på varför en föräldrar ska behöva fuska för att se till att ge sina barn en bra skolgång?

Jag som har småbarn själv tycker att alla skolor ska vara lika bra i staden och kan nästan tycka att dessa ”fuskande” föräldrar är engagerade föräldrar som bryr sig om sina barns framtid. Med största sannolikhet är vi det alla givetvis.

Alla kommunala skolor ska vara lika attraktiva!

Socialdemokraternas Elof Hansjons säger i ett uttalande att han vill se hårdare lagar kring bokföringsbrott. Är det där fokus ligger? Varför inte fokusera och lägga energi på att göra alla skolor bättre?

”Var är myndigheternas förebyggande arbete?”

Bor man i ett område där skolan inte lever upp till kraven så förstår jag mer eller mindre att föräldrarna fuskar. Jag säger inte att det är okej med fusket, men jag respekterar det som en förälder.

Sen kan jag personligen tycka att myndigheterna lägger fokus på fel saker. Var är myndigheternas förebyggande arbete?

Precis som media skriver så är fusket rikstäckande, men i Södertälje så lyfts all brott eller all fusk till helt andra nivåer än vad det görs i resten av landet. Jag blir inte förvånad om myndigheterna snart kallar detta för ”Skolhärvan” och ”organiserad brottslighet”.

”Ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje”

Södertälje borde tilldelas ett pris för antalet härvor. För er som inte vet så betyder härva ”trasslat garn”. Med andra ord så är det synonym med att ett 10-tal eller 100-tal personer är inblandade i ett visst brott eller fusk. Jag avskyr ordet som gång på gång associeras med Södertälje.

Fusket ska givetvis bort, samma sak med brottsligheten.
Myndigheterna spendera flera miljoner, om inte uppemot miljarder kronor mot brottsligheten i Södertälje. Varför kan inte myndigheterna inte ha samma iver på att förbättra staden istället till nästa generation, till våra barn? Eller ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje när de blir vuxna? Flytta från den förlorade staden som ingen bryr sig om.

Förbättra och gör alla skolor attraktiva och förebygg brottsligheten för nästa generation. Som förälder vill jag se mina barn växa upp och blomstra upp i staden där jag själv vill leva som pensionär.

Jag vill ha mina barn nära mig när jag blir gammal.

Har stadens ansvariga slutat investera i att förbättra Södertälje eller har ni gett upp hoppet om staden?

Insändare:

/ En mamma som bryr sig på riktigt.

Föräldrar fuskar för att få in sina barn på attraktiva skolor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:30

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors