Företag i fokus:

Staden som ingen bryr sig om – Ska man behöva fuska för barnens skull?

2022_01_0kDfAIPn-scaled

Södertälje. Foto: Alex Ataseven.

Att föräldrar fuskar för att få in sina barn i attraktiva skolor är givetvis inte acceptabelt.

Jag är idag nöjd med barnens skola och deras lärare, men jag ställer frågan. Vad hade inte ni gjort för era barn?

Är det bara jag som regarerar på varför en föräldrar ska behöva fuska för att se till att ge sina barn en bra skolgång?

Jag som har småbarn själv tycker att alla skolor ska vara lika bra i staden och kan nästan tycka att dessa ”fuskande” föräldrar är engagerade föräldrar som bryr sig om sina barns framtid. Med största sannolikhet är vi det alla givetvis.

Alla kommunala skolor ska vara lika attraktiva!

Socialdemokraternas Elof Hansjons säger i ett uttalande att han vill se hårdare lagar kring bokföringsbrott. Är det där fokus ligger? Varför inte fokusera och lägga energi på att göra alla skolor bättre?

”Var är myndigheternas förebyggande arbete?”

Bor man i ett område där skolan inte lever upp till kraven så förstår jag mer eller mindre att föräldrarna fuskar. Jag säger inte att det är okej med fusket, men jag respekterar det som en förälder.

Sen kan jag personligen tycka att myndigheterna lägger fokus på fel saker. Var är myndigheternas förebyggande arbete?

Precis som media skriver så är fusket rikstäckande, men i Södertälje så lyfts all brott eller all fusk till helt andra nivåer än vad det görs i resten av landet. Jag blir inte förvånad om myndigheterna snart kallar detta för ”Skolhärvan” och ”organiserad brottslighet”.

”Ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje”

Södertälje borde tilldelas ett pris för antalet härvor. För er som inte vet så betyder härva ”trasslat garn”. Med andra ord så är det synonym med att ett 10-tal eller 100-tal personer är inblandade i ett visst brott eller fusk. Jag avskyr ordet som gång på gång associeras med Södertälje.

Fusket ska givetvis bort, samma sak med brottsligheten.
Myndigheterna spendera flera miljoner, om inte uppemot miljarder kronor mot brottsligheten i Södertälje. Varför kan inte myndigheterna inte ha samma iver på att förbättra staden istället till nästa generation, till våra barn? Eller ska jag behöva motivera mina barn att flytta från Södertälje när de blir vuxna? Flytta från den förlorade staden som ingen bryr sig om.

Förbättra och gör alla skolor attraktiva och förebygg brottsligheten för nästa generation. Som förälder vill jag se mina barn växa upp och blomstra upp i staden där jag själv vill leva som pensionär.

Jag vill ha mina barn nära mig när jag blir gammal.

Har stadens ansvariga slutat investera i att förbättra Södertälje eller har ni gett upp hoppet om staden?

Insändare:

/ En mamma som bryr sig på riktigt.

Föräldrar fuskar för att få in sina barn på attraktiva skolor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:30

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors