Företag i fokus:

Dömdes för inblandning i dubbelmord – Skriver bok och talar ut i stor intervju

2022_01_FF0C5E37-F8AE-415E-8BA5-A7734DBBABB1

Foto: Alex Ataseven.

Vi befinner oss i Södertälje 2010. Det är natten till lördagen den 1 juli och Södertäljes nöjesliv har precis stängt. Glada södertäljebor börjar röra sig i riktning mot hemmet, andra stannar till för att äta något innan hemgång.

Vissa ligger redan och sover, andra ska precis sova, klockan är 02:22, flera skott avlossas i Ronna, två personer mister livet. När staden vaknar till liv har två bröder skjutits till döds av okända gärningspersoner.

Staden vaknar till ett dubbelmord och nästa 12 år senare har morden på bröderna Moussa satt djupa spår i Södertäljes historia.

Natten den 1 juli skjuts bröderna Eddie och Jakob Moussa till döds i stadsdelen Ronna. Klockan är cirka 02:22 när två maskerade gärningsmän kliver in i illegala spelklubben Oasen. Flera skott avlossas mot bröderna, som beskrivs som en ren avrättning, som avlider på platsen.

Assyriskas fotbollsstjärna, Eddie Moussa och hans äldre bror Jakob, dödförklarades den 1 juli 2010. En hel stad hamnar i chocktillstånd och sörjer brödernas hastiga bortgång.

En massiv polisinsats sattes igång och året därpå inleddes en omfattande rättegång mot 17 män, från den så skallade Södertäljenätverket, för inblandning i dubbelmordet på bröderna Moussa.

En av dessa som dömdes för medhjälp till morden var Peter Lahdo som då var 20 år gammal. Han dömdes för medhjälp till mord i tingsrätten i Södertälje där det även slogs fast att han var del av ett kriminellt nätverk i Södertälje.

Han greps den 2 november 2010 och satt häktad i en sju kvadratmeter stor cell i över fyra år, längre än någon annan i Sverige. Trots sin förnekelse om all inblandning dömdes han till 8 års fängelse.

Nu, nästa 12 år senare efter dubbelmordet i Ronna, talar Peter Lahdo, 33, ut om sin oskuld i en stor intervju på Dialogiskt och om boken han skriver om.

– Den andra november 2010, kommer vara inristad som den värsta dagen i mitt liv, säger han under intervjun och syftar på dagen han greps för inbladning på bröderna Moussa den 1 juli 2010.

Domstolen ansåg att Peter gjorde sig skyldig till inblanding efter att ha skjutsat tre andra, som bad om skjuts, till en plats där de stal två mopeder.

9 dagar senare användes mopederna som stals i samband med dubbelmordet i Oasen i Ronna.

Peter erkände i ett tidigare skede att han skjutsade dessa för att stjäla mopederna, men förnekar att han hade vetskap om vad mopederna skulle användas till. Men tingsrätten ansåg att att Peter Lahdo ingick i ett nätverk och hade insikt om vad de skulle användas till.

Han dömdes till 8 års fängelse för inbladning och överklagade, men fick inget gehör i hovrätten som lutade sig tillbaka mot tingsrättens dom.

”Man instämmer i tingsrättens konstaterande att det förhållandet att det har existerat ett kriminellt nätverk inte innebär någon bevislättnad för åklagaren, utan att åklagaren har att styrka varje gärningsmoment.”, skrev hovrätten i domen samtidigt som de gav åklagarna en klar bevislättnad.

Nästan 12 år senare står Peter fast vid sin förnekelse om att han hade kännedom om vad mopederna skulle användas till.

– I slutändan är jag dömd utifrån att jag har varit med och stulit två mopeder, det är det som grundar sig i domen. Hur kan man döma en människa till 8 års fängelse på grund av det, säger han under intervjun.

I intervjun berättar Peter Lahdo hur han idag sadlat om från kriminaliteten till att vara en färdigutbildad byggingenjör, håller föreläsningar och samtidigt skriver en bok som planeras att lanseras i år.

– Jag har ändrat på hela skutan, berättar han. Jag har min mamma att tacka som stöttat mig i vått och torrt.

Han är just nu inne på 16.e kapitlet i boken som kommer att handla om hans liv, barndom, första brottet och hur han kom in i de kriminella banorna.

– I min bok kommer man få en heltäckande bild om vad som har skett. Om processerna, hur de dömde, hur de kom fram till dem här domarna. Jag kommer vara objektiv och lägga fram allting, säger han.

Boken som Peter Lahdo skriver planeras preliminärt att släppas till sommaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2022 00:00

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors