Företag i fokus:

Dömdes för inblandning i dubbelmord – Skriver bok och talar ut i stor intervju

2022_01_FF0C5E37-F8AE-415E-8BA5-A7734DBBABB1

Foto: Alex Ataseven.

Vi befinner oss i Södertälje 2010. Det är natten till lördagen den 1 juli och Södertäljes nöjesliv har precis stängt. Glada södertäljebor börjar röra sig i riktning mot hemmet, andra stannar till för att äta något innan hemgång.

Vissa ligger redan och sover, andra ska precis sova, klockan är 02:22, flera skott avlossas i Ronna, två personer mister livet. När staden vaknar till liv har två bröder skjutits till döds av okända gärningspersoner.

Staden vaknar till ett dubbelmord och nästa 12 år senare har morden på bröderna Moussa satt djupa spår i Södertäljes historia.

Natten den 1 juli skjuts bröderna Eddie och Jakob Moussa till döds i stadsdelen Ronna. Klockan är cirka 02:22 när två maskerade gärningsmän kliver in i illegala spelklubben Oasen. Flera skott avlossas mot bröderna, som beskrivs som en ren avrättning, som avlider på platsen.

Assyriskas fotbollsstjärna, Eddie Moussa och hans äldre bror Jakob, dödförklarades den 1 juli 2010. En hel stad hamnar i chocktillstånd och sörjer brödernas hastiga bortgång.

En massiv polisinsats sattes igång och året därpå inleddes en omfattande rättegång mot 17 män, från den så skallade Södertäljenätverket, för inblandning i dubbelmordet på bröderna Moussa.

En av dessa som dömdes för medhjälp till morden var Peter Lahdo som då var 20 år gammal. Han dömdes för medhjälp till mord i tingsrätten i Södertälje där det även slogs fast att han var del av ett kriminellt nätverk i Södertälje.

Han greps den 2 november 2010 och satt häktad i en sju kvadratmeter stor cell i över fyra år, längre än någon annan i Sverige. Trots sin förnekelse om all inblandning dömdes han till 8 års fängelse.

Nu, nästa 12 år senare efter dubbelmordet i Ronna, talar Peter Lahdo, 33, ut om sin oskuld i en stor intervju på Dialogiskt och om boken han skriver om.

– Den andra november 2010, kommer vara inristad som den värsta dagen i mitt liv, säger han under intervjun och syftar på dagen han greps för inbladning på bröderna Moussa den 1 juli 2010.

Domstolen ansåg att Peter gjorde sig skyldig till inblanding efter att ha skjutsat tre andra, som bad om skjuts, till en plats där de stal två mopeder.

9 dagar senare användes mopederna som stals i samband med dubbelmordet i Oasen i Ronna.

Peter erkände i ett tidigare skede att han skjutsade dessa för att stjäla mopederna, men förnekar att han hade vetskap om vad mopederna skulle användas till. Men tingsrätten ansåg att att Peter Lahdo ingick i ett nätverk och hade insikt om vad de skulle användas till.

Han dömdes till 8 års fängelse för inbladning och överklagade, men fick inget gehör i hovrätten som lutade sig tillbaka mot tingsrättens dom.

”Man instämmer i tingsrättens konstaterande att det förhållandet att det har existerat ett kriminellt nätverk inte innebär någon bevislättnad för åklagaren, utan att åklagaren har att styrka varje gärningsmoment.”, skrev hovrätten i domen samtidigt som de gav åklagarna en klar bevislättnad.

Nästan 12 år senare står Peter fast vid sin förnekelse om att han hade kännedom om vad mopederna skulle användas till.

– I slutändan är jag dömd utifrån att jag har varit med och stulit två mopeder, det är det som grundar sig i domen. Hur kan man döma en människa till 8 års fängelse på grund av det, säger han under intervjun.

I intervjun berättar Peter Lahdo hur han idag sadlat om från kriminaliteten till att vara en färdigutbildad byggingenjör, håller föreläsningar och samtidigt skriver en bok som planeras att lanseras i år.

– Jag har ändrat på hela skutan, berättar han. Jag har min mamma att tacka som stöttat mig i vått och torrt.

Han är just nu inne på 16.e kapitlet i boken som kommer att handla om hans liv, barndom, första brottet och hur han kom in i de kriminella banorna.

– I min bok kommer man få en heltäckande bild om vad som har skett. Om processerna, hur de dömde, hur de kom fram till dem här domarna. Jag kommer vara objektiv och lägga fram allting, säger han.

Boken som Peter Lahdo skriver planeras preliminärt att släppas till sommaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2022 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors