Företag i fokus:

Dömdes för inblandning i dubbelmord – Skriver bok och talar ut i stor intervju

2022_01_FF0C5E37-F8AE-415E-8BA5-A7734DBBABB1

Foto: Alex Ataseven.

Vi befinner oss i Södertälje 2010. Det är natten till lördagen den 1 juli och Södertäljes nöjesliv har precis stängt. Glada södertäljebor börjar röra sig i riktning mot hemmet, andra stannar till för att äta något innan hemgång.

Vissa ligger redan och sover, andra ska precis sova, klockan är 02:22, flera skott avlossas i Ronna, två personer mister livet. När staden vaknar till liv har två bröder skjutits till döds av okända gärningspersoner.

Staden vaknar till ett dubbelmord och nästa 12 år senare har morden på bröderna Moussa satt djupa spår i Södertäljes historia.

Natten den 1 juli skjuts bröderna Eddie och Jakob Moussa till döds i stadsdelen Ronna. Klockan är cirka 02:22 när två maskerade gärningsmän kliver in i illegala spelklubben Oasen. Flera skott avlossas mot bröderna, som beskrivs som en ren avrättning, som avlider på platsen.

Assyriskas fotbollsstjärna, Eddie Moussa och hans äldre bror Jakob, dödförklarades den 1 juli 2010. En hel stad hamnar i chocktillstånd och sörjer brödernas hastiga bortgång.

En massiv polisinsats sattes igång och året därpå inleddes en omfattande rättegång mot 17 män, från den så skallade Södertäljenätverket, för inblandning i dubbelmordet på bröderna Moussa.

En av dessa som dömdes för medhjälp till morden var Peter Lahdo som då var 20 år gammal. Han dömdes för medhjälp till mord i tingsrätten i Södertälje där det även slogs fast att han var del av ett kriminellt nätverk i Södertälje.

Han greps den 2 november 2010 och satt häktad i en sju kvadratmeter stor cell i över fyra år, längre än någon annan i Sverige. Trots sin förnekelse om all inblandning dömdes han till 8 års fängelse.

Nu, nästa 12 år senare efter dubbelmordet i Ronna, talar Peter Lahdo, 33, ut om sin oskuld i en stor intervju på Dialogiskt och om boken han skriver om.

– Den andra november 2010, kommer vara inristad som den värsta dagen i mitt liv, säger han under intervjun och syftar på dagen han greps för inbladning på bröderna Moussa den 1 juli 2010.

Domstolen ansåg att Peter gjorde sig skyldig till inblanding efter att ha skjutsat tre andra, som bad om skjuts, till en plats där de stal två mopeder.

9 dagar senare användes mopederna som stals i samband med dubbelmordet i Oasen i Ronna.

Peter erkände i ett tidigare skede att han skjutsade dessa för att stjäla mopederna, men förnekar att han hade vetskap om vad mopederna skulle användas till. Men tingsrätten ansåg att att Peter Lahdo ingick i ett nätverk och hade insikt om vad de skulle användas till.

Han dömdes till 8 års fängelse för inbladning och överklagade, men fick inget gehör i hovrätten som lutade sig tillbaka mot tingsrättens dom.

”Man instämmer i tingsrättens konstaterande att det förhållandet att det har existerat ett kriminellt nätverk inte innebär någon bevislättnad för åklagaren, utan att åklagaren har att styrka varje gärningsmoment.”, skrev hovrätten i domen samtidigt som de gav åklagarna en klar bevislättnad.

Nästan 12 år senare står Peter fast vid sin förnekelse om att han hade kännedom om vad mopederna skulle användas till.

– I slutändan är jag dömd utifrån att jag har varit med och stulit två mopeder, det är det som grundar sig i domen. Hur kan man döma en människa till 8 års fängelse på grund av det, säger han under intervjun.

I intervjun berättar Peter Lahdo hur han idag sadlat om från kriminaliteten till att vara en färdigutbildad byggingenjör, håller föreläsningar och samtidigt skriver en bok som planeras att lanseras i år.

– Jag har ändrat på hela skutan, berättar han. Jag har min mamma att tacka som stöttat mig i vått och torrt.

Han är just nu inne på 16.e kapitlet i boken som kommer att handla om hans liv, barndom, första brottet och hur han kom in i de kriminella banorna.

– I min bok kommer man få en heltäckande bild om vad som har skett. Om processerna, hur de dömde, hur de kom fram till dem här domarna. Jag kommer vara objektiv och lägga fram allting, säger han.

Boken som Peter Lahdo skriver planeras preliminärt att släppas till sommaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2022 00:00

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors