Företag i fokus:

Dömdes för inblandning i dubbelmord – Skriver bok och talar ut i stor intervju

2022_01_FF0C5E37-F8AE-415E-8BA5-A7734DBBABB1

Foto: Alex Ataseven.

Vi befinner oss i Södertälje 2010. Det är natten till lördagen den 1 juli och Södertäljes nöjesliv har precis stängt. Glada södertäljebor börjar röra sig i riktning mot hemmet, andra stannar till för att äta något innan hemgång.

Vissa ligger redan och sover, andra ska precis sova, klockan är 02:22, flera skott avlossas i Ronna, två personer mister livet. När staden vaknar till liv har två bröder skjutits till döds av okända gärningspersoner.

Staden vaknar till ett dubbelmord och nästa 12 år senare har morden på bröderna Moussa satt djupa spår i Södertäljes historia.

Natten den 1 juli skjuts bröderna Eddie och Jakob Moussa till döds i stadsdelen Ronna. Klockan är cirka 02:22 när två maskerade gärningsmän kliver in i illegala spelklubben Oasen. Flera skott avlossas mot bröderna, som beskrivs som en ren avrättning, som avlider på platsen.

Assyriskas fotbollsstjärna, Eddie Moussa och hans äldre bror Jakob, dödförklarades den 1 juli 2010. En hel stad hamnar i chocktillstånd och sörjer brödernas hastiga bortgång.

En massiv polisinsats sattes igång och året därpå inleddes en omfattande rättegång mot 17 män, från den så skallade Södertäljenätverket, för inblandning i dubbelmordet på bröderna Moussa.

En av dessa som dömdes för medhjälp till morden var Peter Lahdo som då var 20 år gammal. Han dömdes för medhjälp till mord i tingsrätten i Södertälje där det även slogs fast att han var del av ett kriminellt nätverk i Södertälje.

Han greps den 2 november 2010 och satt häktad i en sju kvadratmeter stor cell i över fyra år, längre än någon annan i Sverige. Trots sin förnekelse om all inblandning dömdes han till 8 års fängelse.

Nu, nästa 12 år senare efter dubbelmordet i Ronna, talar Peter Lahdo, 33, ut om sin oskuld i en stor intervju på Dialogiskt och om boken han skriver om.

– Den andra november 2010, kommer vara inristad som den värsta dagen i mitt liv, säger han under intervjun och syftar på dagen han greps för inbladning på bröderna Moussa den 1 juli 2010.

Domstolen ansåg att Peter gjorde sig skyldig till inblanding efter att ha skjutsat tre andra, som bad om skjuts, till en plats där de stal två mopeder.

9 dagar senare användes mopederna som stals i samband med dubbelmordet i Oasen i Ronna.

Peter erkände i ett tidigare skede att han skjutsade dessa för att stjäla mopederna, men förnekar att han hade vetskap om vad mopederna skulle användas till. Men tingsrätten ansåg att att Peter Lahdo ingick i ett nätverk och hade insikt om vad de skulle användas till.

Han dömdes till 8 års fängelse för inbladning och överklagade, men fick inget gehör i hovrätten som lutade sig tillbaka mot tingsrättens dom.

”Man instämmer i tingsrättens konstaterande att det förhållandet att det har existerat ett kriminellt nätverk inte innebär någon bevislättnad för åklagaren, utan att åklagaren har att styrka varje gärningsmoment.”, skrev hovrätten i domen samtidigt som de gav åklagarna en klar bevislättnad.

Nästan 12 år senare står Peter fast vid sin förnekelse om att han hade kännedom om vad mopederna skulle användas till.

– I slutändan är jag dömd utifrån att jag har varit med och stulit två mopeder, det är det som grundar sig i domen. Hur kan man döma en människa till 8 års fängelse på grund av det, säger han under intervjun.

I intervjun berättar Peter Lahdo hur han idag sadlat om från kriminaliteten till att vara en färdigutbildad byggingenjör, håller föreläsningar och samtidigt skriver en bok som planeras att lanseras i år.

– Jag har ändrat på hela skutan, berättar han. Jag har min mamma att tacka som stöttat mig i vått och torrt.

Han är just nu inne på 16.e kapitlet i boken som kommer att handla om hans liv, barndom, första brottet och hur han kom in i de kriminella banorna.

– I min bok kommer man få en heltäckande bild om vad som har skett. Om processerna, hur de dömde, hur de kom fram till dem här domarna. Jag kommer vara objektiv och lägga fram allting, säger han.

Boken som Peter Lahdo skriver planeras preliminärt att släppas till sommaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 januari 2022 00:00
Senast uppdaterad: 8 januari 2022 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors